Igår meddelade Chiles president Sebastian Pinera att FN:s klimatkonferens i Santiago de Chile kommer att ställas in. Det var tänkt att Chile skulle vara värd för detta toppmöte, COP 25, som det kallas, som skulle ha pågått mellan den 2 och 13 december i år.

Men den senaste tidens våldsamma kravaller i Chile har fått presidenten att ändra sitt beslut. Han säger till FN att han på grund av kravallerna inte kan garantera deltagarnas säkerhet och att mötet därför måste inhiberas. Det betyder att klimatkonferensen skjuts upp.

Kravallerna i Chile som började den 19 oktober som fredliga protester mot höjningarna av biljettpriserna i tunnelbanan i Santiago urartade snabbt. Fram till idag har minst ett 20-tal människor dött och mer än 1 000 har skadats.

Jag har all förståelse för den chilenske presidentens beslut. Att under en så här inrikespolitiskt orolig tid anordna en global jättekonferens med tusentals deltagare och tiotusentals tillresta klimataktivister från hela världen skulle inte vara något klokt åtagande.

Den inställda klimatkonferensen är ingen katastrof som en del klimataktivister hävdar. Tvärtom. Det är alldeles utmärkt att en av dessa många ofta meningslösa och dyrbara globala konferenser ställs in. Vi har redan sett alldeles för många jippon av det här slaget, som kanske är moraliskt uppbyggliga för de mest engagerade men som ofta inte resulterar i något konkret åtagande.

Klimattoppmötet i Paris 2015 var kanske ett undantag. Då bestämde de deltagande länderna att de skulle åta sig att försöka hålla den globala uppvärmningen under +1,5 grader C (jämfört med förindustriell tid) fram till 2050. Att så många gick med på detta mål är kanske inte så märkligt. Många menar att målet inte är särskilt svårt att uppnå.

Ikväll kom å andra sidan beskedet att Spanien istället åtar sig att arrangera klimatkonferensen i Madrid mellan den 2 och 13 december, alltså helt enligt tidsplanen. Vi får se om Madrid klarar av detta med så kort varsel.

Vad jag vänder mig emot är inte klimatarbetena och vissa klimatmöten i sig. Det kan vara viktigt för världsledarna att träffas och fatta viktiga och strategiska beslut för framtiden. Men måste dessa möten verkligen hållas på det här sättet? Varför ska delegater hålla på att resa (läs: flyga) runt hela världen och belasta klimamet för att träffas i någon avlägsen huvudstad? I business class dessutom? På lyxhotell med limousiner och allt.

Finns det något mera nedsmutsande för klimatet än just detta frosseri i flygresor, eskorter med limousiner, privata jetflyg, influgen mat och kanske influgna drycker för att hålla delegaterna på gott humör? Nej, knappast.

Detta är inte någon ansvarsfull klimatpolitik. De flesta regeringar som är representerade på dessa möten vet redan långt i förväg vilken ståndpunkt de kommer att inta vid en eventuell omröstning. Det krävs inte flygresor över hela jordklotet för att tillkännage detta.

Varför utnyttjar inte de som säger sig vilja värna om klimatet den digitala revolutionens alla tekniska landvinningar för att arrangera möten? Varför arrangerar man inte toppmöten via internet, där alla kan vara uppkopplade samtidigt utan att det behöver kosta särskilt mycket pengar? Nej, det vill man inte för då får man inte åka på dessa fantastiska bjudresor och träffa alla dessa spännande människor från andra delar av världen.

Då får man inte förfriska sig i hotellbarer eller på enorma cocktailparties. Det vore ju trist att behöva sitta hemma på sina egna regeringskanslier eller kontor och titta på en bildskärm och prata med folk via etern.

Någon frågade Greta Thunberg för en tid sen varför hon, som vägrar att flyga, inte föredrog att hålla sina anföranden för den globala publiken via storbilds-tv och internet. Nej, svarade hon, då blir mina anföranden inte tillräckligt uppmärksammade.

Nej, kanske inte. Ett märkligt svar var det i alla fall från en person som kämpar för klimatet – men det är väl så det är. Internet är bara bra att ha när man ska sitta hemma på sin kammare och skriva eller chatta men att hålla globala konferenser via internet, det vill man inte göra. Det är inte tillräckligt spektakulärt och gör inte diplomatlivet tillräckligt spännande.

Men är det några som borde gå i bräschen för att stoppa de globala koldioxidproducerande toppmötena så är det de människor som värnar om klimatet. Men inte heller dessa förstår hur negativt det uppfattas att makthavare från hela världen flyger omkring på toppmöten bara ”för att träffas”.

FN höll ett klimattoppmöte i september i år – där Greta Thunberg passade på att skälla ut världseliten. Då var de flesta länderna samlade – men detta möte kom inte fram till något resultat alls. Så vad är det som säger att klimatkonferensen i Santiago skulle bli mera framgångsrik. Eller nu i Madrid, om den kommer att hållas där?

Det enda man med säkerhet vet är att det kostar oerhört mycket pengar i form av allehanda lyx, flygresor och bilresor, som allt är skadligt för klimatet. Att något konkret och för klimatet viktigt beslut för framtiden är det inte alls säkert att man kommer fram till. Sen är det ju faktiskt så att det pågår ett kontinuerligt förhandlingsarbete inom FN:s klimatorgan UNFCCC. Det är i dessa förhandlingar resultaten möjligen kan nås, inte på de spektakulära toppmötena.

Greta Thunberg, förresten. Vad ska hon göra nu? Hon redan är på väg till klimatkonferensen i Santiago. Hon skulle åka dit med tåg och buss. Att flyga vägrade hon. Hur blir det nu? Jo, idag meddelade Greta att hon måste avbryta resan mot Santiago och istället åka till en klimatstrejk i Los Angeles.

Greta ska vara glad för att hon slipper kånka på en buss över Anderna. Det skulle kunna innebära stora risker för hennes liv.

Kommer hon att åka till Sverige sen? Och på vilket sätt i så fall? Eller kommer hon att stanna i USA? Kommer någon segelbåt och hämtar henne i New York? Sannolikt inte. Dessutom är det knappast väder för att segla över Atlanten vid den här årstiden med kyla, stormar och regn.

Kanske tvingas Greta till slut bita i det sura äpplet och ta ett Norwegian-plan hem till Sverige. Eller ett SAS-plan? Hon har i alla fall inte kunnat besvara frågan om hon tänker åka till klimatkonferensen i Madrid.