Sverige kan efter 130 dagars regeringskris äntligen pusta ut. Stefan Löfven kommer att utses till statsminister när riksdagen går till omröstning på fredag. Eller rättare sagt: han kommer att tolereras som statsminister, eftersom han inte kommer att få en majoritet av riksdagens ledamöter emot sig.

Strax efter klockan 13 00 idag höll talman Andréas Norlén en gemensam presskonferens tillsammans med den nuvarande/blivande statsministern Stefan Löfven. Talmannen meddelade att han senare idag skulle komma att föreslå riksdagen Stefan Löfven som statsminister och att riksdagen på fredag skulle rösta om förslaget.

Talmannen var glad och lättad över att hans långa och idoga kamp för att få ordning på partiledarna och driva in dem in en ansvarsfull fålla nu äntligen hade gett resultat. På senare tid har talmannen dock fått kritik för att han ska ha dragit benen efter sig. Jag tror för min del att talmannen inte hade kunnat göra på något annorlunda sätt. Att hantera ett antal stökiga dagisbarn som inte vill komma överens utan bara vill fortsätta att bråka och slåss brukar vara en besvärlig och tidskrävande uppgift. Det vet alla dagbarnvårdare!

Men dagens besked från talmannen kom efter en mycket stormig och dramatisk förmiddag i riksdagen. Och det var inte oväntat vänsterledaren Jonas Sjöstedt som levererade den dramatiken. När han häromdagen förstod att det fanns en särskild klausul, som har kommit att kallas ”förnedringsklausulen”, i avtalet mellan S, Mp, C och L som förklarar att vänsterpartiet och sverigedemokraterna (de så kallade ”ytterkantspartierna”) är förbjudna att påverka den politiska inriktningen i Sverige i de många frågor som avtalet mellan de fyra partierna, så gick Jonas Sjöstedt bokstavligt talat i taket.

Med all rätt kritiserade han denna förnedringsklausul, som med ett pennstreck reducerade vänsterpartiet till en ”dörrmatta” i Sveriges riksdag – samtidigt som vänsterpartiet förväntades stödja Löfven i omröstningen om statsministerposten.

Många långt utanför vänsterpartiet har de senaste dagarna gett uttryck för stor sympati med Jonas Sjöstedt. Så behandlar man inte en trogen arbetare i vingården även om de flesta inte sympatiserar med vänsterpartiets politik. Detta skrev jag också i min blogg i måndags och jag blev inte ett dugg överraskad när Jonas Sjöstedt i riksdagen idag förklarade att han visserligen tänkte rösta gult på fredag och släppa fram Stefan Löfven som statsminister men att han samtidigt hotade med att fälla regeringen Löfven om denna skulle lägga fram förslag till riksdagen om ändringar i arbetsrätten och avskaffande av hyresregleringen.

Sjöstedt påstod också att det fanns ett ”hemligt papper” skrivet av honom själv och Stefan Löfven, där Löfven ska ha gett Sjöstedt dessa garantier. Ett papper som enligt Sjöstedt var så hemligt att ingen någonsin skulle få se det.

Om detta papper finns vet vi inte. Kanske gör det det men Stefan Löfven förklarade senare att han inte alls har gjort någon överenskommelse med vänsterpartiet i de frågor som omfattas av uppgörelsen med de två mittenpartierna. Däremot står det enligt Löfven alla partier fritt att diskutera med andra partier i frågor som inte omfattas av Januariavtalet (JAT).

Det var många kilo damm som rördes upp i riksdagskorridoren i förmiddags. Men liberalernas ledare Jan Björklund tog inte Jonas Sjöstedt hotelser på något större allvar. Snarare fnissade han åt dem. Han menade istället att Sverige nu kommer att få en regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd i riksdagen av honom själv och centerledaren Annie Lööf. Han såg inte vänsterpartiets piruetter som något hot.

Talmannen verkade heller inte ha blivit särskilt oroad av Jonas Sjöstedts hotelser utan meddelade riksdagen i eftermiddags att han förordar Stefan Löfven som statsminister och att valet av honom ska ske på fredag.

En liten krumelur i kanten är att det utöver Socialdemokraternas ledamöter bara är Miljöpartiet som kommer att rösta ja (grön lampa) till Stefan Löfven. C, L och V kommer att trycka ”gult”, d v s lägga ner sina röster. Däremot kommer M, Kd och SD att  rösta rött, alltså rösta emot Stefan Löfven.

Men detta spelar ingen roll i praktiken. Grundlagen föreskriver bara att en statsminister blir vald om han eller hon inte får en majoritet av riksdagens ledamot emot sig. Och det får inte Stefan Löfven.

Min bedömning är att det ingalunda kommer att bli lugn och ro i svensk politik, även om vi nu ser ut att ha en statsminister på måndag och därmed en ny regering. Stefan Löfven och hans tre andra samarbetspartners har förmodligen sått vind men skördat storm med sitt Januariavtal.

Jonas Sjöstedt har nämligen lovat att störta Löfvens regering om denna lägger fram förslag som är obehagliga för V. Han kommer då att få stöd både av Ulf Kristersson, Ebba Busch Thor och Jimmie Åkesson, som är beredda att vid första bästa tillfälle göra allt för att största regeringen Löfven och dennes kumpaner Annie Lööf och Jan Björklund.

Men nu tar vi ett problem i taget. På fredag väljs Löfven. På måndag lämnar han sin regeringsförklaring och sin ministerlista till riksdagen. Det ska bli spännande att se vilka som får förtroendet att ingå i den nya Löfven-regeringen. Flera statsråd i den tillfälliga S-Mp-regeringen har nog anledning att sova dåligt de närmaste nätterna.

 

Till slut vill jag än en gång hävda att jag tycker att talman Andréas Norlén ska utses till Årets Svensk. Han har gjort något historiskt: han har promenerat rakt in i svenska folkets hjärtan. Han är redan älskad av en hel nation. Han har också förnyat hela talmansämbetet.

Vilken talman har tidigare lyckats en sådan prestationen?