När moderaternas förra partiledare Anna Kinberg Batra för några år sen flirtade lätt med Sverigedemokraterna fick hon så mycket kritik att hon till slut tvingades avgå.

Men det politiska minnet är kort. För igår upplevde vi en total politisk scenförändring när moderatledaren Ulf Kristersson bjöd in Jimmie Åkesson till politiska överläggningar om migration, kriminalpolitik och energipolitik.

Efter nio långa år som riksdagsparti och efter att nu vara det näst största partiet i Sverige enligt de senaste opinionsmätningarna har Jimmie Åkesson till sist bjudits in till det politiska finrummet. Det är allra första gången som ett annat parti fomellt inviterar Sverigedemokraterna till ”riktiga” politiska överläggningar. SD har hittills varit utfrysta och ignorerade i riksdagen – trots det starka stöd som partiet under många år har haft och har i väljarkåren.

Gårdagens invit från Ulf Kristerssons sida skedde efter en lång tids kräftgång för det egna partiet i väljarbarometrarna. SD har gått om M som Sveriges näst största parti. Ulf Kristersson har tvingats åse hur hans egna väljare lämnar Moderaterna till förmån för SD. I detta läge har Kristersson naturligtvis insett att den isolationistiska politiken gentemot SD från de borgerliga partiernas sida kommer att fortsätta dränera hans eget parti på väljare – som istället söker sig till Jimmie Åkesson.

Jag ska för rättvisans skull nämna att en annan borgerlig partiledare, Ebba Busch Thor, redan i somras bjöd in Jimmie Åkesson på lunch.

Så den politiska upptiningen av Jimmie Åkesson hade redan inletts. Därför kom det knappast som någon chock när Ulf Kristersson igår bjöd in Åkesson till politiska överläggningar. De båda partiledarna hade för övrigt ett första möte redan igår eftermiddag. Samtalen handlade bland annat om att avskaffa straffrabatten för unga brottslingar.

För Ulf Kristersson fanns det bara en väg att gå. Det gick inte längre att förneka att SD fanns eftersom de två partierna står för ungefär samma politik. Istället var anfall bästa försvar för Kristersson. Anfallet bestod i att bjuda in SD till politiska överläggningar i de frågor där de båda partierna står varandra mycket nära.

Egentligen är detta inte alls häpnadsväckande, snarare ganska naturligt. Oavsett om man gillar Sverigedemokraternas politik eller inte så blir det väldigt konstigt att se hur de andra riksdagspartierna år efter år låtsas som om SD inte finns trots att partiet nu är väljarnas nästa bästa parti. När sedan de politiska ståndpunkterna glider alltmer samman blir det till sist naturligt att samarbeta. Annars kommer situationen att te sig löjeväckande.

Vem vinner då mest på detta samarbete, Ulf Kristersson eller Jimmie Åkesson? Ja, jag tror att Jimmie Åkesson i första skedet vinner mest eftersom hans parti efter alla år av förnekelse till sist har blivit erkänt som ett ”riktigt” parti som andra partier kan samarbeta med. Han kan i fortsättningen få ett ännu bättre genomslag för sin politik när han får fler bundsförvanter i riksdagen.

Vad Ulf Kristersson tjänar på samarbetet är kanske i första hand att blodflödet från det egna partiet stoppas upp, det vill säga väljarflykten till SD. Nu kan Moderaternas väljare se att de inte behöver fly till Jimmie Åkesson eftersom de bjuds på samma meny om de stannar kvar i det gamla partiet.

Den andra vinsten Ulf Kristersson kan göra är att det nu plötsligt finns ett nytt regeringsalternativ i Sverige. Detta alternativ består, som det ser ut idag, av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Dessa tre partier har idag ingen egen majoritet i riksdagen men det tänker M, KD och SD säkert ändra på till nästa val.

Samtidigt kan man konstatera att den borgerliga alliansen nu är död på riktigt, inte bara skendöd som den har varit under senare år. Ulf Kristerssons handskakningar högerut omöjliggör för överskådlig tid ett samarbete med Centern och Liberalerna.

Vad säger då Stefan Löfven? Jo, han är säkert jättelycklig idag. Under hösten har Löfven plågats av internt missnöje i partiet men också av missnöje från väljarnas sida över hans slappa inställning till gängbrottsligheten och regeringens oförmåga att ta krafttag mot skjutningar och gatumord. Ulf Kristersson gav – helt oavsiktligt – Löfven en hjälpande hand igår. Nu riktas nämligen fokus på den nya maktkonstellationen i riksdagen där SD finns med som en agerande part. Nu slipper Stefan Löfven ett tag se hur strålkastarna bara riktas mot honom. Under en kortare tid kan det bli så i alla fall.

Löfven har också fått en ännu starkare motståndare i riksdagen – två ”bruna” partier, som han själv kallar det. Den politiska polariseringen kommer att öka.

Hur det än är med den saken är det bra att man nu kan se att det faktiskt finns ännu tydligare politiska skillnader i riksdagen. M, SD och KD blir sannolikt en starkare politisk motkraft till regeringen jämfört med tidigare när ingen ens vågade ta i Jimmie Åkesson med tång.

Regeringens januarisamarbete med centern och liberalerna forsätter sannolikt fram till nästa val. Innan dess har förmodligen socialdemokraterna bytt partiledare. Det ryktas att Stefan Löfven kommer att lägga av år 2021, ett år före nästa val. Jag förstår honom om han går i sådana tankar. Hans politiska sits – eller sitsar – har varit obekväm. Han har inte kunnat driva socialdemokratisk politik när han har tvingats ta hänsyn till miljöpartiet, centern och liberalernas önskemål. Istället har politiken blivit ett mischmasch av allt – dock allt annat än kraftfull.

Samtidigt finns det en fara med det nya M-SD-samarbetet. Den faran består i att Stefan Löfven kan kapitulera inför gängkriminaliteten och låta M, SD och KD sköta opinionsbildningen kring denna för landet så allvarliga fråga. Risken finns att det före nästa val sannolikt inte kommer att vidtas några krafttag på det här området om Stefan Löfven lämnar walk over till Kristersson, Åkesson och Busch-Thor.

Men en sån utveckling kommer väljarna sannolikt inte att gilla. Stefan Löfven är ju fortfarande statsminister och regeringsbildare. På honom vilar ett tungt ansvar att lösa landets svåraste problem.

Två helt andra politiska nyheter har också sett dagens ljus det senaste dygnet i Sverige. Igår födde Annie Lööf ännu en liten dotter. Grattis! Och idag meddelade Ebba Busch Thor att hon och hennes man Niklas kommer att skiljas efter att ha varit gifta i sex år.

Tråkigt och inte särskilt vältajmat! Särskilt inte för ett parti som sätter ”Familjen” främst.