Igår, fredag, åkte Bosse och jag hit till Spanien för att tillbringa två lugna veckor i min lägenhet på Solkusten och för att äntligen kunna få träna lite cykel (i varje fall jag). Våra svenska vänner här i Spanien varnade oss i förväg för att åka utan stanna hemma i Sverige istället. Jag ignorerade dessa varningar. Vi hade ju köpt biljetter, bokat hyrbil och taxi samt lämnat lilla Sigrid på kattpensionatet. Inte kunde vi ställa in resan och förlora alla pengarna!

Sagt och gjort. Vi flög med Norwegian från Arlanda klockan 12.30 igår, fredag. Redan på Arlanda förstod vi att det rådde kris för flyget på grund av coronaviruset. Bara en tredjedel av sittplatserna i planet var bokade. Jag räknade ut att det bara satt 62 passagerare i denna Boeing 737-800 trots att planet normalt tar 189 passagerare. Och flygplanen till Malaga brukar ju alltid vara fullbokade.

För en liten stund sen fick jag och många med mig veta att den spanska regeringen har beslutat att försätta hela Spanien i KARANTÄN. Det betyder att folk bara får ta sig till och från jobbet. Man får lov att handla mat och mediciner, åka till sjukhus eller besöka läkare om man behöver det och även ta hand om gamla och sjuka.

Företagen kan ju inte tvingas stänga helt. Produktionen får ju inte avstanna men i övrigt kommer all verksamhet utöver ren arbetsverksamhet att vara olaglig. Det betyder att jag sannolikt inte kommer att kunna åka ut och träna på min racercykel från och med måndag. Det var ju av det skälet jag åkte ner hit.

Nu tvingas Bosse och jag istället sitta härinne i lägenheten och titta på väggarna. Det blir inte kul. Det är fortfarande oklart om några som helst fritidsaktiviteter förbjuds men sannolikt blir det så.

Redan igår kväll förstod vi att coronakrisen här i Spanien var både galopperande och djup. När vi skulle handla mat på väg från flygplatsen var det så mycket folk i varuhuset Carrefour i Estepona att vi nästan inte fick plats. Folk sprang omkring med matvagnar som var lastade med minst en meter höga matvaror. Köerna till kassorna var ändlösa.

Många butikshyllor gapade tomma. Det fanns nästan inget kaffe att få tag på. När jag skulle köpa äpplen låg det bara några ensamma äpplen och rullade runt i fruktdisken. Det var en ovanlig syn i Spanien där frukt- och grönsaksdiskarna alltid dignar av vackra och färska frukter.

Förvånansvärt få spanjorer och de utlänningar som bor här bar munskydd. Det gjorde däremot jag när vi gick omkring i butiken.

”Du ser så löjlig ut”, tyckte Bosse. ”Ingen annan har ju munskydd”.

”Nej”, svarade jag. ”Men det borde de kanske ha. ”

Just i detta nu är Spanien Europas mest coronainfekterade land efter Italien. 5 753 människor i Spanien är i skrivande stund coronasmittade och smittan formligen galopperar. Bara på några timmar har antalet smittade ökat med mellan 500 och 600. Totalt har 191 människor hittills dött av coronaviruset här.

Det är paniken som styr Spanien nu. Regeringens aviserade åtgärder låter hårda, i alla fall på papperet. Vi får se om de får lika stor genomslagskraft i praktiken eller om det på måndag morgon kommer att se ut som vanligt här i Spanien.

Hela Spanien försätts alltså i karantän från och med måndag morgon! Det innebär att Spanien nu följer Italiens exempel. Bosse och jag har dock inga planer på att åka hem till Sverige. Vi har en flygbiljett hem den 28 mars. Om det nu går några plan då.

Nu väntar jag bara på att Sverige ska försätta landet i karantän och stänga sina gränser – precis som Danmark har gjort. Men inget tyder på detta – inte i nuläget i alla fall.