Det är svårt att diskutera frågan om de romska tiggarna i Sverige. Det vet inte minst jag själv nu efter flera dagars påhopp i kommentarer till mina blogginlägg om tiggeriet, där jag bl a väckt frågan om huruvida romernas tiggeri i Sverige är organiserat.

Många har direkt missförstått syftet med min artikel. De anklagar mig för att kränka de romska tiggarna genom att påstå att tiggeriet är organiserat. Själv har jag genom att bedriva barfotajournalistik kunnat konstatera märkliga omständigheter kring de tiggare som finns i min närhet, framförallt i Västerhaninge centrum, där vi handlar mat varje dag. Barfotajournalistik är något som fler borde ägna sig åt ibland för att skaffa konkreta kunskaper om olika företeelser i samhället – istället för att bara sitta hemma vid datorn och tycka till. Jag har inte bara "tyckt till". Jag har noga studerat de tiggare som finns omkring mig. Jag och min man har pratat med människor omkring dem, med affärsinnehavare och andra. Vad jag kommit fram till är att dessa tiggare på olika sätt är utsatta för ett strukturellt våld, både av dem som kan tänkas utnyttja dem och av främlingsfientliga svenskar.

Problemet är att många svenskar är så negativt inställda till de romska tiggarna, varför det är svårt att föra ett sansat och konstruktivt samtal om dem. Starka känslor sätts i svallning och djupa fördomar ventileras när de romska tiggarna kommer på tal. Det är synd helt enkelt därför att det borde vara vår plikt att på olika sätt hjälpa dessa människor till ett människovärdigt. Flertalet av dessa befinner sig i nöd och fattigdom. Det kan ingen förneka.

När jag talat om att tiggeriet kan vara "organiserat" så har jag inte menat att tiggarna själva organiserar sig. Det är istället hänsynslösa människohandlare som i många fall utnyttjar dessa människor. Jag tror absolut inte att alla romska tiggare är utsatta för människohandel. Många tar sig till Sverige helt frivilligt och på egen hand. Men jag har läst tillräckligt mycket om den här frågan för att förstå att många också är offer för internationell kriminalitet. Tiggarna utnyttjas av ligor, som kanske till och med tar pengarna ifrån dem. Jag säger inte att det gäller alla men problemet är sannolikt större än vi vill tro.

Adrian Lucaci, som är platsbefäl hos Polisen i Skara och själv född i Rumänien, hävdade i en artikel i Skövde Nyheter nyligen att tiggarna "ofta är en del av kriminella ligor". Vad han menar är att tiggarna utnyttjas av ligor som tjänar stora pengar på dem. Själv ger han aldrig pengar till tiggare med motiveringen att han inte
"gillar organiserad brottslighet". Lucaci har själv arbetat i fyra år i Rumänien på Rikskriminalens uppdrag och anser sig veta vad han talar om.

Men det råder delade meningar om huruvida det ökande tiggeriet i Sverige är en form av människohandel. Ingen vet säkert. Förra våren gick länsstyrelsen i Stockholm ut med en rikstäckande enkät där man frågade kommunerna om de haft kontakt med EU-medborgare som kan ha utnyttjats för tiggeri. 25 kommuner svarade att de under 2013 haft kontakt med 225 personer som de såg som föremål för organiserat tiggeri. Samtidigt fanns det kommuner och organisationer som sade sig inte ha några bevis för att det förekommer organiserat tiggeri.

Det är där vi står idag. När jag tog upp frågan var det för att just väcka debatt och få politiker och inte minst polisen att reagera och närmare granska problemet. För att det är ett stort problem råder det inget tvivel om, inte minst för tiggarna själva.

EU har de senaste åren satsat 32 miljarder för att få Rumänien att hjälpa sina romer till ett drägligare liv. EU har krävt att Rumänien ska garantera romerna tillgång till utbildning, sjukvård, arbete och bostäder. Men bara en liten del av dessa pengar har gått till hjälp åt romerna. Katastrofen växer. Tack vare den fria rörligheten inom EU kan romer (tillsammans med alla andra EU-medborgare) röra sig fritt över gränserna och skaffa sig sin försörjning på annat håll. I Sverige får en EU-medborgare vistas i tre månader utan att behöva visa att de har pengar för sitt uppehälle. Det är därför vi ser så många romska tiggarna i många svenska städer idag.

En som är djupt upprörd över Rumäniens klandervärda behandling av den romska minoriteten är EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP). Hon talar om romernas situation i bl a Rumänien som en skandal och att det pågår en humanitär katastrof i Europa. Hon vill att EU håller inne en del av sitt ekonomiska stöd till Rumänien och därmed tvingar landet att ta itu med den växande katastrofen. Men EU är inte polis och kan inte vidta rättsliga åtgärder mot Rumänien, inte heller mot Bulgarien och Ungern som också förtrycker sina romska minoriteter.

Det finns mycket kritik att rikta mot EU. Rumänien och Bulgarien blev medlemmar i unionen 2007 – detta på villkor att de såg till att upprätthålla mänskliga rättigheter för romerna. Detta har inte skett. Rumänien och Bulgarien borde straffas för detta. Uteslutas ur EU? Ja, men det kan bli svårt. Istället är pengar EU:s viktigaste styrmedel. Samtidigt måste EU i fortsättningen kontrollera varje krona som betalas ut till humanitärt stöd till den romska minoritetsbefolkningen i de aktuella länderna för att se till att pengarna används till det ändamål de är avsedda för och inte hamnar i ett stort svart hål. Miljardbelopp från EU till dessa f d öststatsländer har redan hamnat i djupa svarta hål.