För några dagar sedan skrev jag på min blogg om de romska tiggare som vi haningebor dagligen möter i Västerhaninge centrum. Jag visade bilder på två kvinnor som ständigt sitter där. På bilderna kunde man inte känna igen kvinnorna. Bilderna är tagna på avstånd och är så oskarpa, att kvinnornas identitet inte kan röjas.
När jag däremot tittar på bilder på romska tiggare i våra "fina" medier, t ex SVT, Sveriges Radio, DN, Svenska Dagbladet, Expressen m m så är många av dessa bilder långt mera närgångna och avslöjande än vad mina bilder är. Så ni som kritiserar mig för att ha utlämnat dessa kvinnor, gå in på Google Bilder och klicka er fram till "romska tiggare i Stockholm", så kan ni själva se hur det är ställt med mediernas skydd av tiggarnas identitet och integritet. Här kan man i vissa fall tala om förnedring.
Många har undrat varför jag bara har visat bilder på de tiggande kvinnorna i Västerhaninge. Här får ni se en bild på den man (i röd keps) som ser till att kvinnorna varje dag kommer på plats, han som kör en svensk-
registrerad metallicgrå Saab Kombi och som jag skrev om i min tidigare blogg.
Mitt blogginlägg om tiggarna har blivit mycket uppmärksammat. Under de hittills fem dagar som bloggen har legat på min hemsida har jag fått nästan 100 000 unika besökare – närmare bestämt 94 674 stycken. Det är galet mycket. Jag har också fått mer än 500 kommentarer på bloggen. Många har varit sansade. En del har idiotförklarat mig. Andra har debatterat med varandra om helt andra saker än tiggeriet, men uppmärksamhet har det blivit. I någon tidning beskylls jag för att inte ha raderat rasistiska inlägg. Jag ska självfallet gå igenom kommentarerna mera noggrant och kommer att ta bort sådant som är uppenbart rasistiskt.
Men vad jag ikväll vill säga med det här inlägget är att jag de senaste dagarna föga överraskande har utnyttjats av rasister och högerextremister som tagit mig till sina hjärtan och betraktat mig som "sin". Glöm det! Häromkvällen ringde en man på min mobil. Han presenterade sig och sa att han ringde från tidningen "Nya tider" och frågade om han kunde få prata med mig om min blogg om tiggeriet. Jag reagerade med ryggmärgen eftersom jag vet att Nya tider inte är någon tidning jag vill läsa, än mindre figurera i. På Wikipedia kan man bl a läsa att Nya Tider är en högerextrem tidning som ges ut en gång i veckan och ägs av AlternaMedia.
– Jag tänker inte prata med dig, klargjorde jag i telefonen när mannen/reportern försökte ställa frågor. Ni står Sverigedemokraterna nära och jag vill inte ha något med er att göra. Jag knäppte omedelbart bort samtalet.
Det var obehagligt. Så fort man skriver om ett känsligt ämne i Sverige så hör de högerextrema av sig och försöker identifiera sig med en. Låt bli det. Jag är inte rasist. Jag är inte högerextremist. Jag är inte en av er. Jag är för invandring eftersom jag anser att invandring är fruktbart, inte bara ekonomiskt utan även genetiskt, socialt och kulturellt. När folkgrupper smälts samman så ökar människans överlevnadsförmåga. Folk och grupper som isolerar sig går en säker död till mötes. Därför välkomnar jag invandrarna.
Däremot ser jag med sorg på de romska tiggarna. Det är förnedrande för dessa stackars kvinnor eftersom de är utnyttjade. Jag vill inte att tiggeriet ska upphöra därför att det förfular gatubilden. Jag vill att tiggeriet ska upphöra därför att det är en människoovärdig företeelse. Det måste försvinna men inte genom att tiggarna körs bort från gator och torg utan genom att dessa människor ska få hjälp av inkännande medmänniskor och inte minst från EU så att de inte ska behöva försörja sig genom tiggeri. Dessa kvinnor – och ibland män – är förpassade till en tillvaro som är omänsklig. Jag försvarar tiggarna som människor men inte tiggeriet som fenomen. Det är här jag har blivit missförstådd.
Eller är kritiken mot min blogg ytterligare ett exempel på hur åsiktskorridoren i Sverige krymper alltmer? Att det blir allt svårare att skriva om känsliga ämnen?