Det här är det åttonde inlägget i min kartläggning av misstänkta och bekräftade biverkningar av flera av vaccinerna mot covid-19. Det har dröjt alldeles för länge för det här inlägget att bli klart. Andra saker har kommit emellan under hösten och vintern, som har fått mig att tillfälligt lägga den här granskningen åt sidan. Samtidigt är ämnet för det här inlägget så komplicerat, svårbegripligt och otillgängligt att det har tagit längre tid än normalt att ro projektet i hamn.
I mitt förra inlägg behandlade jag framförallt vaccinbiverkningar som drabbade hjärtat. Det handlade om två av de hjärtproblem som tusentals människor drabbades av efter sina vaccinationer, nämligen hjärtmuskelinflammation och hjärtsäcksinflammation. Hjärtmuskelinflammation har cyniskt nog kommit att kallas ”kungen av biverkningarna av covidvaccinerna”, något som knappast kan ha varit särskilt smickrande för vaccinproducenterna.
Uppenbarligen har mina inlägg om covidvaccinerna varit kontroversiella. Facebook/Meta har nämligen hittills blockerat två av dem, bl a det senaste inlägget om hjärtmuskelinflammation och besläktade biverkningar. Innehållet i inläggen ”stred mot Facebook/Metas policyregler”, vad nu dessa har med mina journalistiskt granskande arbete med covidvaccinerna att göra.
Tillåter inte Facebook kritiskt granskande journalistik?
Tillåter inte Facebook att man kritiskt granskar läkemedelsbolagen? Är man rädda för att läkemedelsbolagen ska sluta annonsera på Facebooks plattformar om det förekommer kritisk journalistik där? Vill man bara ha trams på sina plattformar? I så fall är det en skandal. Det är också en kränkning av yttrandefriheten och tryckfriheten.
Blodproppar och tromboser var två av de största hälsoriskerna när det gällde biverkningar av AstraZenecas vaccin. Bild: Istockphoto.com/köpt bild
Biverkningarna handlade bland annat om allvarliga tromboser i hjärnan, blodproppar i hjärnan och i andra organ, allvarliga hjärnblödningar och en särskilt allvarlig autoimmun sjukdom, trombocytopeni, som gjorde att antalet blodplättar i blodet sjönk till ibland drastiskt låga nivåer. Det ledde till att blodet inte längre kunde koagulera, alltså levra sig. Risken att förblöda blev akut.
Även om dessa biverkningar statistiskt sett var sällsynta i förhållande till det totala antalet utdelade vaccindoser så var vissa av biverkningarna så allvarliga att de ledde till döden. Självklart var det många, många fler som avled i infektionen covid-19 men man får inte heller förringa det faktum att bakom varje svår och kanske livshotande biverkning finns en människa som utsätts för ett stort lidande. Även det är värt att uppmärksamma.
Heroiskt detektivarbete av en ensam brittisk kvinnlig läkare
Läkare rapporterade om livshotande blodproppar och blödningar i hjärnan
Under hela pandemin presenterades ett stort antal rapporter i flera länder om biverkningar av covidvaccinerna. I rapporterna konstaterade läkare och forskare att vissa vacciner kunde ge upphov till skadliga effekter, framförallt på människans nervsystem, alltså neurologiska sjukdomar. Rapporter om livshotande blodproppar och blödningar i hjärnan, som jag nämnde tidigare, var lika chockerande som oväntade.
Det var alltså inte så att biverkningarna sopades under mattan av läkare och forskare. Däremot ägnade de traditionella medierna och de ansvariga hälsomyndigheterna inget större intresse åt dem. Överordnat allt annat var ju själva sjukdomen, covid-19, den globala pandemin och hur denna förödande katastrof med våldsam kraft slog till mot hela samhällen, hela världsekonomin, sjukvården och inte minst mot miljontals enskilda människor, både medicinskt, socialt och ekonomiskt.
Två år av ensamhet, rädsla, ångest och social isolering
Det var några ödesdigra år som vi aldrig får glömma och som har lämnat djupa spår i människors liv, spår som i många fall aldrig kommer att raderas ut. Det handlade inte minst om den påtvingade ensamheten, isoleringen från det sociala livet, det påtvingade hemarbetet, rädslan för att möta andra människor, rädslan för att bli smittad, skräcken för att dö, oron för sjuka vänner och anhöriga och inte minst oron för att själv förlora sin sociala förankring i samhället.
För mig personligen var pandemin och den sociala isoleringen som pandemin ledde till en ovälkommen vattendelare i mitt liv. Från att ha fört en aktiv och livsbejakande tillvaro hamnade jag plötsligt i ett liv präglat av rädsla, social ångest, isolering och depression. Jag tror inte att jag är ensam om att ha upplevt detta.
Med detta sagt återgår jag till de medicinska problemen kring coronapandemin och vaccinernas biverkningar som är huvudskälet till att jag gör den här granskningen.
Biverkningar av vaccinerna var som jag nämnde av underordnat intresse hos de traditionella medierna. Oftast berodde det på självcensur eller informella redaktionella beslut. Biverkningarna skulle man inte tala eller skriva om. Alla vacciner gav ju biverkningar i större eller mindre utsträckning. Dessutom var de flesta biverkningarna av covidvaccinerna milda. För det mesta uteblev de helt. Sådan var den gängse redaktionella policyn.
”Ingen negativ publicitet kring vaccinerna, tack!”
Ointresset från mediernas sida var politiker och folkhälsomyndigheter i många länder djupt tacksamma över. De ville inte ha någon negativ publicitet kring vaccinerna. Det skulle bara leda till att folk inte vågade ta sina sprutor. Detta fick absolut inte ske.
För att rädda liv och förhindra att bli svårt sjuk i covid-19 var vaccinet självklart oumbärligt för att inte säga livsnödvändigt. För de ansvariga myndigheterna räckte det gott och väl med de s k anti-vaxxarnas kampanjer mot vaccinet. Dessa kampanjer hade på många håll väckt oro och tveksamhet inför vaccinet hos vissa människor medan det stora flertalet såg fram emot att få sina injektioner för att inte bli allvarligt sjuka eller dö i covid-19.
Att vissa, ofta nya, vacciner kunde ge upphov till biverkningar var en bieffekt som folk fick lära sig att leva med. Allvarliga biverkningar var dessutom sällsynta. Så stod det i läroboken – men ibland hände det saker som inte ens läroboken kunde ge svar på.
Sådana exempel var de biverkningar som de två vacciner förorsakade, framförallt i Europa men också i Asien, i inledningen avpandemin och som min granskning idag ska handla om. Dessa biverkningar går inte att bortse ifrån och förtjänar fortfarande att uppmärksammas, inte minst på grund av de grova felbedömningar som flera av de europeiska läkemedelsmyndigheterna av riskerna med vaccinet. Självklart handlade det om de misstag som begicks av två gigantiska och vinstmaximerande läkemedelsbolag när dessa forskade fram sina vacciner, de misstagen får aldrig upprepas.
//Sjukdomar i hjärnans blodkärl – de mest dramatiska biverkningarna av covidvaccinet
Jag ska börja med att redovisa de vanligaste men också mest dramatiska biverkningarna av de här vaccinerna som drabbade hjärnan, blodkärlen och andra vitala organ i kroppen, till exempel lungorna, men också det mänskliga immunförsvaret och de spratt detta spelade oss.
Det handlade om cerebrala venösa hjärntromboser (stora blodproppar i hjärnans vener), tromboser i hjärnans artärer, djupa ventromboser i framförallt benen, blodproppar i lungorna (lungembolier), s k TIO:r (övergående ministrokes i hjärnan), ischemiska attacker i hjärnan (proppar som blockerar de blodkärl som försörjer hjärnan med syrerikt blod), hjärnblödningar, strokes och akuta hjärninfarkter, alla förorsakat av de ödesdigra blodproppar som läkare och forskare inledningsvis stod helt handfallna inför eftersom de inte hade en aning om vad som orsakade blodpropparna.
Bild: Istockphoto.com/köpt bild
För inte kunde det väl vara vaccinerna??? Dessa skulle ju vara så säkra.
Andra sjukdomar som konstaterades bero på samma vacciner var hjärtarytmier, hjärtrusningar, för långsam hjärtverksamhet, hjärtklappningar, förmaksflimmer, för högt blocktryck, akuta kranskärlssjukdomar, hjärtstopp och anemi (blodbrist), bara för att ta några exempel. Dessa biverkningar ska jag beskriva utförligare i ett kommande inlägg, där jag också ska titta närmare på blodproppar i lungorna, hjärnblödningar av olika slag och andra attacker som på grund av vaccinet drabbade de mänskliga organen.
I det här inlägget koncentrerar jag mig på de livsfarliga tromboserna i bland annat hjärnan i kombination med för lågt antal blodplättar i blodet. Det var en sjukdom som gjorde att blodet inte kunde koagulera, något som kunde få katastrofala följder. Och bovarna bakom dessa dramatiska och ofta dödliga biverkningarna var två sorters vacciner, ett europeiskt och ett amerikanskt.
Det hade under den tidiga vintern 2021, när vaccinationerna bara hade pågått under några veckor, inträffat ”incidenter” som fätt världens ögon att riktas mot just de här två läkemedelsbolagen. Incidenterna, om jag får kalla dem så, skapade en oro och en turbulens av sällan skådat slag, inte bara bland läkare och forskare utan också bland dem som hade att administrera dessa vacciner. Vacciner som man trodde var kassaskåpssäkra och som dessutom påstods ge ett bra skydd mot covid-19.
DEN STORA BOMBEN: AstraZenecas och Janssens vacciner låg bakom blodpropparna i hjärnan, tromboserna och det låga antalet blodplättar!!!
Bild: Istockphoto.com/köpt bild
Nye CIA-chefen: ”Mer sannolikt att viruset kom från en läcka från ett laboratorium än från en djurmarknad”
Vaccinet som inte höll måttet
Detta var ett litet sidospår så låt mig återvända till de vacciner som på flera sätt visade sig inte hålla måttet. Nu talar jag i första hand om AstraZenecas vaccin som i början av pandemin var det som dominerade marknaden, framförallt i Europa. Även Janssens vaccin fanns att tillgå i Europa men var mindre efterfrågat. Janssens, som tillverkades av det amerikanska multinationella läkemedelsbolaget Johnson & Johnson, användes under en kort period huvudsakligen i USA.
Venösa tromboser i hjärnans vener – de mest fruktade och förödande neurologiska biverkningarna av vaccinet
Venösa hjärntromboser var de mest fruktade och förödande neurologiska biverkningarna som förknippades med de två covid-19-vaccinerna. Därför måste enligt medicinska experter venösa hjärntromboser alltid misstänkas när nyvaccinerade patienter plötsligt drabbades av svår huvudvärk som inte gick över.
Tromboser består av en samling mindre blodproppar som har klibbat ihop sig till en stor klump i de stora venerna i till exempel hjärnan och hindrat blodet från att ta sig fram. Sjukdomen var den allvarligaste av de biverkningar som upptäcktes tidigt under pandemin. AstraZenecas vaccin började användas i Europa i början av januari 2021. De första larmrapporterna kom redan i början av mars samma år.
Katastrofalt facit för AstraZeneca: 3 gånger så många tromboser hos vaccinerade som hos ovaccinerade!
AstraZenecas vaccin visade sig ge upphov till 3 gånger så många fall av venösa sinustromboser hos vaccinerade personer som hos ovaccinerade. Det var djupt oroande. Risken för allvarliga biverkningar av vaccinerna skrämde upp många människor – men framförallt skrämde det upp läkare och forskare, som inte förstod hur detta kunde vara möjligt.
Bild: Pahl-Ehrlich-Institit (Tyskland)
Flera av de vaccinerade patienterna utvecklade venösa hjärntromboser i kombination med för lågt antal blodplättar (s k trombocytopeni) mellan 6 och 24 dagar efter den första dosen av AstraZenecas viral-vektorbaserade vaccin men också av Janssens vaccin. Janssens vaccin, som var av samma sort som AstraZenecas, stoppades av den amerikanska hälsomyndigheten FDA (US Food & Drug Administration) redan under våren 2021.
Hur framställde AstraZeneca egentligen sitt vaccin eftersom det gav så svåra biverkningar?
Till skillnad från Pfizers och Modernas s k mRNA-vacciner framställdes AstraZenecas och Janssens vacciner av levande virus, i det här fallet ett försvagat förkylningsvirus från schimpanser. På fackspråk benämns viruset ChAdOX1 NCov-19 men kallades senare ”Vaxzevria”. Detta virus tillhörde inte gruppen coronavirus utan gruppen adenovirus, ett virus som som ger upphov till infektioner hos schimpanser.
Orsaken till att AstraZeneca använde sig av ett fortfarande levande men försvagat virus var att ett vaccin baserat på ett sådant virus visade sig vara bra på att ta sig in i mänskliga celler. Och det gjorde det – med besked.
Men snart skulle det visa sig att vaccinet var ”för” effektivt. Med det menar jag att vaccinets antigener triggade immunförsvaret att bilda antikroppar. Dessa antikroppar angrep blodplättarna i det egna blodet istället för det som fanns kvar i vaccinet av det fientliga viruset, SARS-CoV-2, alltså det virus som förorsakade covid-19.
Varje ämne som får immunförsvaret att reagera mot just detta ämne kallas ”antigen”. Antigener kan till exempel vara olika slags gifter, kemikalier, bakterier, virus, svampar, parasiter och andra ovälkomna ämnen som utifrån tar sig in i kroppen. I covidsammanhang handlade det alltså om ett virus.
Utsatte människor för livsfara
AstraZenecas och Janssens vacciner utsatte därmed ett stort antal människor för livsfara eftersom vaccinerna kunde trigga igång autoimmuna sjukdomar, alltså sjukdomar där människans eget inre försvar, nämligen immunsystemet, gav sig på den egna kroppen. I de här fallen angrep ett ”felprogrammerat” immunförsvar de livsviktiga blodplättarna och förstörde dem, något som ledde till en mycket allvarlig, inte sällan dödlig, sjukdom med namnet trombocytopeni, som betyder för lågt antal blodplättar i blodet.
Tromboser i stora och vitala blodkärl i hjärnan
AstraZenecas vaccin förorsakade en oväntat kraftig ökning av venösa hjärntromboser. I en studie upptäcktes hela 69 fall av denna sjukdom medan det förväntade antalet fall bara var 21. Frekvensen var alltså mer än 3 gånger så hög som man hade räknat med. Denna upptäckt var oroande och anmärkningsvärd. Vad kunde en sådan kraftig ökning bero på?
Ett symptom på att en patient hade drabbats av en hjärntrombos var att de s k D-dimernivåerna var kraftigt förhöjda. D-dimer är ett protein som hjälper till att bryta ner en trombos/blodpropp i ett blodkärl. Patienter med de här symptomen kunde antingen ha drabbats av 1) en venös hjärntrombos, 2) en stor blodpropp i en ven som transporterar syrefattigt blod från buken till hjärtat eller 3) en blodpropp i någon av hjärnans artärer (de blodkärl som leder det syrerika blodet från hjärtat till hjärnan).
Bild: Istockphotos.com/köpt bild
Prognosen för patienterna var dålig. Dödligheten var hög hos dem som hade drabbats av venösa hjärntromboser efter vaccinationerna.
En annan studie visade att 44 av 117 patienter som hade insjuknat i venösa hjärntromboser som hade förorsakats av vaccinet. Nästan 40% avled alltså av sjukdomen. Alla i det här exemplet var kvinnor under 40 år.
Upptäckten kom som en chock
Att denna svåra sjukdom kunde utlösas av ett vaccin mot covid-19 hade ingen kunnat föreställa sig ens i sin vildaste fantasi. Upptäckten kom som en chock, i första hand bland forskare och läkare.
Allvarligt var det också för alla dem som ansvarade för att vaccinationerna administrerades till människor i hela världen. Vaccinationerna mot covid-19 måste ju fortsätta. Världen stod ju redan i en brand som till varje pris måste släckas. Oron växte bland de ansvariga myndigheterna för att rapporterna om allvarliga, ibland livshotande, biverkningar skulle få folk att tro att vaccinerna inte var så säkra som myndigheterna hade utlovat. Risken att folk skulle vägra att vaccinera sig i fortsättningen kunde inte uteslutas.
Om detta scenario inträffade kunde det leda till en oöverskådlig global medicinsk katastrof. Många hade redan dött i covid-19. Mångdubbelt fler skulle dö om folk slutade att vaccinera sig. Då skulle kanske covidpandemin börja närma sig Spanska sjukan när det gällde antalet dödsoffer.
Kvinnor drabbades betydligt hårdare än män
Tromboser av det här slaget heter på engelska CVT (Cerebral Venous Thrombosis) eller CVST (Cerebral Venous Sinus Thrombosis). Trots olika namn handlar det om samma sjukdom. ”Cerebral” står för något som är kopplat till hjärnan.
Venösa blodproppar i hjärnan är ganska sällsynta och drabbar i normala fall bara 2 av 100 000 personer om året. Värst utsatta är unga kvinnor. De löper 4,5 gånger så stor risk som män att drabbas av denna allvarliga sjukdom. 
Risken för kvinnor att drabbas av ventromboser i hjärnan är upp till 5 gånger så stor som för män. Bild: Freepic Pictures/köpt bild
Grundorsaken kan vara kopplad till könshormonet östrogen
Orsaken till att främst kvinnor drabbas kan i stor utsträckning kopplas till det kvinnliga könshormonet östrogen. Östrogenet ökar risken för blodproppar eftersom hormonet påverkar blodets sammansättning. Koncentrationen av östrogen i kroppen ökar till exempel under en graviditet men också i samband med IVF-behandlingar (provrörsbefruktningar) och vid hormonbehandling i samband med klimakteriet. Samma sak gäller kvinnor som äter p-piller.
Huvudsakligen drabbar dessa tromboser kvinnor i åldrarna 20 – 55 år. Tre fjärdedelar av alla vuxna som drabbas av sinustromboser är kvinnor. Tabellen nedan visar att det även finns fler orsaker bakom dessa tromboser än de som är kopplade till östrogen.
Utan behandling inträder döden redan efter 5 dagar
Trots bättre behandlingsmöjligheter är venösa hjärntromboser en allvarlig sjukdom med 5 – 10 procents dödlighet. Om en patient inte får omedelbar vård är tiden mellan diagnos och död bara fem dagar. De vanligaste symptomen på sjukdomen är:
Hjärntromboser (blodproppar i hjärnan) och trombocytopeni (för lågt antal blodplättar) – en ännu mer livshotande kombi- nation
Den sjukdom – eller rättare sagt de sjukdomar – som tidigt visade sig vara de mest livshotande biverkningarna av AstraZenecas vaccin var venösa hjärntromboser (stora blodproppar i hjärnan) i kombination med trombocytopeni (för lågt antal blodplättar i blodet). Sjukdomen gick under namnet ”Vaccinutlöst hjärntrombos och trombocytopeni”.
På engelska förkortas biverkningen ”VITT”. Det står för ”Vaccin-induced immune thrombotic thrombocytopenia”. För enkelhetens skull kommer jag att kalla sjukdomen för VITT i fortsättningen, även om det är en engelsk förkortning. Det förekom även liknande varianter av samma sjukdom, där vissa också var kopplade till AstraZenecas vaccin. Jag har valt att koncentrera mig på den mest kända av dem, alltså VITT, eftersom den var så otvetydigt kopplad till covidvaccinet.
Så här ser trombocyterna, dvs blodplättarna, ut i ett blodkärl – Ett gäng roliga gubbar? Nej, långt därifrån!
Trombocytopeni kan vara en farlig, ibland livshotande, sjukdom eftersom den leder till att blodets förmåga att levra sig (koagulera) försämras. Det är blodplättarnas (trombocyternas) uppgift att se till att blodet koagulerar.
Om ett blodkärl inne i kroppen skadas eller spricker riskerar patienten svåra inre blödningar om blodplättarna har förstörs så att blodet inte kan levra sig. Detsamma gäller förstås sår och skador utanpå kroppen. Levrar sig inte blodet riskerar patienten att förblöda om skadorna är omfattande.
Blodet består till hälften av blodkroppar och till hälften av blodplasma (som är en vätska). Blodkropparna indelas i tre kategorier: 1) röda blodkroppar, 2) vita blodkroppar och 3) blodplättar. Blodet får sin röda färg av proteinet hemoglobin som innehåller järn. Det är järnet som ger blodet dess röda färg. Hos den som har järnbrist är blodet ljusare och tvärtom. Ju mörkare blod, desto bättre blodbild.
Bild: Istockphotos.com/köpt bild
Elitsoldaterna rusar fram och ser till att såret läks
Om det skulle uppstå ett sår i ett blodkärl rusar blodplättarna som vältränade små elitsoldater bort till såret och klistrar sig fast vid kärlväggen med hjälp av ett protein som kallas fibrin. Det gör att blodet klumpas ihop. På så sätt ”lagas” såret och patienten slutar att blöda. Detta är ett genialiskt sätt för kroppen att skydda sig mot förblödning.
Bild: Istockphoto.com/köpt bild
Blodplättarna produceras i benmärgen. Hos en frisk människa finns det mellan 150 – 400 miljarder blodplättar per liter blod. Hos en patient med livsfarlig trombocytopeni kan antalet blodplättar ligga så lågt som under 20 miljarder per liter blod. I min granskning har jag stött på så lågt antal som 8 miljarder. Med så lågt antal blodplättar får blodet mycket svårt att koagulera.
En patient som lider av trombocytopeni i kombination med venös hjärntrombos uppvisar vanligtvis följande symptom:
Schimpansvaccinet – boven i dramat
Vacciner baserade på adenovirus – som AstraZenecas ”schimpansvaccin” – var högriskvacciner när det gällde att förorsaka denna allvarliga komplikation. Sambandet mellan virusets skadeverkningar och vaccinets respons är komplicerat att förklara men det handlar om att den mänskliga kroppen mobiliserar något som heter nukleinsyra. Nukleinsyran kodar av det främmande och farliga coronavirusets s k spikproteiner. Nukleinsyran finns inne i cellkärnan och är den molekyl som för över arvsanlagen från en celldel till en annan när cellerna delar sig.
Spikproteinet är den utstickande delen på virusets yta (spikarna) som viruset använder sig av för att ta sig in i mänskliga celler. Bilden nedan talar sitt tydliga språk.
Immunförsvaret ”förväxlade” det farliga viruset med kroppens egna blodplättar …
Immunsystemet reagerade visserligen snabbt men angrep dessvärre sina egna vänner istället för sina fiender. Tala om självmål! Det handlade här och var om en minst sagt allvarlig rubbning hos immunförsvaret. Rubbningen är en grundläggande svaghet i den mänskliga organismens annars så genialiska uppbyggnad.
Rubbningen kan ge upphov till s k autoimmuna sjukdomar som är vanligare än man tror. Detta resonemang gäller inte bara människokroppens kamp mot coronaviruset. Det gäller alla slags virus, bakterier, parasiter och andra skadliga mikroorganismer som kan ta sig in i människans kropp. Vi människor är dessvärre inte perfekta. Hade vi varit det hade förmodligen alla haft evigt liv.
”Lurade” människans immunsystem
Antikroppar arbetar för att neutralisera SARS-CoV-2 genom att binda till S-proteinet och blockera inmatning i en värdcell Bild: Istockphoto.com/köpt bild
Hjärntromboser även i artärerna
De flesta vaccinorsakade hjärntromboser som upptäcktes under pandemin var ”venösa”. De uppträdde i hjärnans vener, alltså de stora blodkärl som leder bort det syrefattiga blodet från hjärnan till hjärtat med vidarebefordran till lungorna.
Men det förekom även så kallade ”arteriella” hjärntromboser. Dessa uppstod i hjärnans artärer, det vill säga i de blodkärl som transporterar syrerikt blod till hjärnan. Tromboser i hjärnans artärer var inte en lika vanlig vaccinbiverkning som venösa tromboser. Orsaken var att blodet färdas snabbare i artärerna än i venerna. Ju långsammare blodet rinner desto större är risken för blockader i form av blodproppar/tromboser. Ju snabbare blodet rinner desto mindre är risken för blodproppar.
Men under coronapandemin upptäcktes alltså även blodproppar i artärerna. Arteriella tromboser är mycket farliga eftersom de kan stoppa upp allt blodflöde till vitala och viktiga organ som hjärnan, hjärtat, lungorna, levern och njurarna, alla organ som kräver stora mängder syrerikt blod. Får organen inte detta blod fungerar de allt sämre.
Om en blodpropp blockerar en artär som leder blod till hjärtmuskeln kan proppen förorsaka en hjärtattack. Om blodproppen blockerar en artär i hjärnan kan den förorsaka en stroke.
Bild: Istockphoto.com/köpt bild
Larmrapporterna började strömma in
Uppgifter om tromboser och blodproppar i samband med vaccination mot covid-29 började spridas redan i mitten av februari 2021. Dessa ledde till att det brittiska läkemedelverket (MHRA) och den Europeiska Läkemedelsmyndigheten EMA omgående startade en utredning. Men båda myndigheterna kom (alltför) snabbt, redan den 11 mars 2021, fram till att man inte hade hittat något samband mellan tromboser i blodkärlen och covidvaccinet. Förnekelsearbetet och myndighetspropagandan hade redan startat.
Skygglapparna var också redan påknäppta och de olika europeiska myndigheterna stod i startgroparna för att konstruera en bluff till allmämheten för att få folk att tro mera på vad EMA sa än på de läkare på sjukhus runtom i Europa som skickade ut den orosrapporten efter den andra,
Oavsett EMA:s ställningstagande den 11 mars 2021 fortsatte alltså larmrapporterna om venösa hjärntromboser och för lågt antal blodplättar i blodet efter vaccinationer med AstraZenecas och Janssens covidvacciner att strömma in från flera länder i Europa. En febril aktivitet hade redan dragits igång bland läkare, framförallt hematologer (experter på blodsystemet) och forskare för att få veta varför just dessa två vacciner triggade igång venösa hjärntromboser och för lågt antal blodplättar och utsatte människor för livsfara.
De flesta läkare på golvet tillsammans med forskare, också de på golvet, stod länge som levande frågetecken. Inte ens den skickligaste hematolog kunde till att börja med slå fast hur det här hängde ihop. Och läget blev sannerligen inte bättre när det brittiska läkemedelsverket och den Eurpeiska Läkedelsmyndigheten blixtsnabbt slog fast att det inte fanns något samband alls mellan AstraZenecas vaccin och de gåtfulla blodsjukdomarna, en slutsats som man i efterhand borde skämmas över. Kanske gjorde man det också.
Skräckslagna myndigheter
De ansvariga myndigheterna var skräckslagna inför risken att de livsnödvändiga vaccinerna skulle kunna ge allvarliga biverkningar – så allvarliga att de till och med kunde leda till döden. Men mest oroliga var de för att folk inte skulle våga vaccinera sig mot covid-19 i fortsättningen, något som skulle innebära ett ännu större hot.
Danmark var det första land som stoppade AstraZenecas vaccin
Danmark var det första land som pausade alla vaccinationer med AstraZenecas vaccin. Detta skedde den 11 mars 2021. Redan den 7 mars hade Österrike stoppat en sändning med AstraZenecas vaccin under tiden som man undersökte varför en patient hade avlidit av störningar i blodets förmåga att levra sig. Patienten hade också drabbats av en blodpropp i lungan (lungemboli).
I början av april 2021 beslutade den Danska Sundhetsstyrelsen formellt att Danmark helt skulle sluta med att vaccinera folk med AstraZenecas vaccin. Vaccinet togs omedelbart bort från det danska vaccinationsprogrammet.
Men Norge var inte sena att följa det danska exemplet. Bara 3 timmar efter det att Danmark den 11 mars 2021 hade stoppat alla vaccinationer med AZ-vaccinet stoppade även Norge vaccinet. Det gjorde man sen fyra människor i hade avlidit i biverkningar av vaccinet. Ytterligare två patienter behandlades fortfarande på sjukhus efter att ha insjuknat i en kombination av blödningar, blodproppar och för lågt antal blodplättar.
Flera europeiska länder följde efter
Men Sverige och Finland valde en annan väg
Sverige och Finland däremot valde en annan väg än Norge och Danmark. Den 15 mars 2021 beslöt visserligen Folkhälsomyndigheten att tillfälligt pausa alla vaccinationer med AstraZenecas vaccin i avvaktan på att den Europeiska Läkemedelsmyndighetenen (EMA) skulle granska vaccinet och eventuellt återkomma med nya riktlinjer. Men detta var enligt statsepidemiolog Anders Tegnell enbart en ”försiktighetsåtgärd”.
Men det skulle bara ta tre dagar för EMA att komma fram till bedömningen att vaccinet var ”säkert och effektivt”. Redan den 18 mars 2021 kom följande besked från EMA:
Inga samband
Men säkerhetskommittén kom med rasande fart fram till att så inte var fallet. Experterna hade inte kunnat hitta några samband mellan vaccinet och de inrapporterade fallen av blodproppar och blödningar.
Några skäl för att stoppa vaccinet fanns inte enligt EMA. Dagen därpå gick även Världshälsoorganisationen WHO ut och rekommenderade fortsatt användning av AstraZenecas och Janssens vacciner – precis som om inget hade hänt. I samma ögonblick raderades stora delar av EMA:s trovärdighet ut.
Omedelbart efter beskedet från EMA den 18 mars gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationen att AstraZenecas vaccin mot covid-19 återigen skulle börja användas i Sverige – dock med en begränsning: Nu skulle vaccinet bara användas till personer som var 65 år och äldre! För yngre personer rekommenderade FHM att fortsätta pausa vaccinet. Orsaken var förstås rädslan för att det möjligen kunde vara sant att AstraZenecas vaccin förorsakade blodproppar hos unga människor.
Men i samma andetag meddelade statsepidemiolog Anders Tegnell att ”nya stora studier från Storbritannien och USA hade visat att AstraZenecas vaccin hade en väldigt bra skyddseffekt”.
”Vi vill poängtera hur viktigt det är att prioritera de äldre. Smittspridningen går upp och vi måste skydda den här gruppen. Alla vaccindoser som finns tillgängliga nu behöver gå till de äldre.”
”Vi äldre förvandlades till försökskaniner”
Så långt Anders Tegnell. Vill man tala klarspråk skulle man kunna säga att Folkhälsomyndigheten gjorde oss äldre över 65 år till försökskaniner. Det var vi som fick bevisa att AstraZenecas vaccin verkligen var så säkert som Anders Tegnell hävdade.
Jag ska fortsätta på det här spåret om en liten stund men måste först presentera ett antal åtgärder som avslöjar hur ohederligt de största och mest prestigefulla hälsomyndigheterna under den här perioden hanterade vaccinfrågan.
Myndigheterna bluffade medborgarna
Jag vill påstå att besluten både från den Europeiska Läkemedelsmyndigheten, WHO och Folkhälsomyndigheten att rekommendera länderna att börja använda AstraZenecas och Janssens vacciner igen var ett ansvarslöst, fegt, kortsiktigt för att inte säga skadligt ställningstagande.
Flera av världens främsta hälsomyndigheter (bl a EMA och WHO) lurade därmed medborgarna att tro att AstraZenecas vaccin var säkert och ofarligt och att vaccinet inte hade det ringaste samband med de biverkningar/sjukdomar/dödsfall som hade rapporterats in från flera länder.
Det skulle emellertid bara gå några dagar tills det visade sig hur fel EMA och andra myndigheter hade haft.
Först ska jag förklara varför jag anser att EMA bluffade den stora allmänheten:
Det var den 18 mars 2021 som EMA gav grönt ljus till att återigen börja använda AstraZenecas vaccin. Men på uppslagsverket Wikipedia kan jag läsa att EMA redan den 7 april, alltså bara drygt två veckor senare, förklarade att ”det kunde finnas en möjlig förklaring till kombinationen blodproppar och för lågt antal blodplättar”. Enligt EMA var det ”en reaktion från immunförsvaret som ledde till ett tillstånd som liknar det som människor uppvisar när de behandlas med heparin”.
Heparin är ett blodförtunnande medel som används för att förebygga blodproppar hos patienter som vårdas på sjukhus och som löper ökad risk att drabbas av blodpropp.
Bara några veckor tidigare hade ju samma myndighet kategoriskt förklarat att det inte förelåg någon som helst risk för blodproppar med AstraZenecas vaccin! Nu började det plötsligt låta annorlunda. Kanske hade rykten börjat cirkulera om att biverkningen faktiskt kunde vara farlig. Kanske fanns det en liten risk med vaccinet i alla fall …?
EMA vände på en femöring
Men det skulle komma mera. I samma veva, alltså i början av april 2021, uppdaterade den Europeiska Läkemedelsmyndigheten tillsammans med AstraZeneca den information om vaccinet Vaxzevria (AZ) som enbart var riktad till sjukvårdspersonal – inte till allmänheten.
I den nya, uppdaterade informationen tillkännagav de två parterna följande högst intressanta slutsats. Jag citerar först originaltexten på engelska för att ni läsare inte ska tro att jag har försökt förvanska budskapet när jag har översatt texten till svenska:
Där kom det till slut, beviset på att man tidigare hade gått ut med helt felaktig information! Nu gick det inte längre för EMA att slå blå dunster i ögonen på folk. Och det fanns starka skäl till det – något som ni snart kommer att bli varse. Men först ska jag återvända ett ögonblick till Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell.
Även Folkhälsomyndigheten i Sverige förnekade sambandet
Folkhälsomyndigheten hade bara några dagar tidigare helt ställt sig bakom EMA:s första kategoriska slutsats att det inte fanns något orsakssamband mellan blodproppar och AstraZenecas vaccin. Istället för att helt förbjuda vaccinet i Sverige fortsatte Folkhälsomyndigheten att hävda att vaccinet hade ”god skyddseffekt hos de äldre”.
Detta var inte sant eftersom skyddseffekten hos AstraZenecas vaccin mot covid-19 skulle visa sig vara betydligt sämre än både Pfizers och Modernas s k mRNA-vacciner. Dessa var till skillnad från AstraZenecas vaccin inte uppbyggda på ”schimpansvirus”.
AZ:s vaccin godkändes för alla över 18 år men studien innehöll alldeles för få testpersoner som var äldre än 55 år!
AstraZenecas vektorvaccin måste liksom övriga vacciner godkännas för att få användas på alla över 18 år. Alla vacciner måste först genomgå kliniska prövningar där de testades på frivilliga försökspersoner – alltså människor – innan de kunde godkännas för registrering.
Trots att läkemedelsbolagen utkämpade en ojämn kamp mot klockan för att producera vacciner som kunde hejda den annalkande coviddöden så var det överordnade kravet att alla vacciner måste vara säkra, ge god skyddseffekt och förorsaka så få biverkningar som möjligt. Det var A och O för alla läkemedelsbolag.
Men en studie som publicerades redan den 12 februari 2021 innehöll ett antal mycket intressanta uppgifter. Studien gjordes i samband med en klinisk prövning av Pfizer/Biontechs, Modernas och AstraZenecas vacciner på sammanlagt 98 000 testpersoner. Undersökningen gick ut på att mäta skyddseffekten mot symptomatisk covid-19 hos de tre vaccinerna för att se om det förelåg några skillnader.
Testpersonerna var över 16 – 18 år gamla. Vissa deltagare fick vaccinet. Andra fick placebo, som brukligt är. Slutresultatet blev minst sagt iögonenfallande:
Visserligen anade man redan på många håll att AstraZenecas vaccin hade något lägre skyddseffekt än de två andra vaccinerna – men att skillnaden var så stor var det nog inte många som trodde. Det här resultatet fick samtidigt Folkhälsomyndighetens hyllningar till AstraZenecas vaccin att framstå som ännu mer absurda.
När Anders Tegnell förklarade att AZ:s vaccin hade god skyddseffekt på de äldre borde man med ovanstående studie i åtanke ställa sig frågan varför just personer över 65 år skyddades så mycket bättre av covidvaccinerna än personer i yngre åldersgrupper. Ett sådant påstående fanns det ju ingen vetenskaplig grund för att göra.
Bild: Shutterstock.com/köpt bild
En annan uppseendeväckande omständighet med den här studien var att gruppen testpersoner var mycket skevt sammansatt. Personer över 55 år var nämligen klart underrepresenterade bland dem som utvaldes för att testa vaccinerna. Det var alltså inget statistiskt säkert urval av testpersoner, något som självfallet slår tillbaka på själva testresultatet.
Detta fick konsekvensen att det upptäcktes mycket få fall av symptomatisk covid-19 bland testpersonerna i den äldre åldersgruppen. För ju färre personer i en viss åldersgrupp som testar ett vaccin desto färre sjukdomsfall hittar men. Det kan ett barn räkna ut.
Det gick därför inte att slå fast att AstraZenecas vaccin hade någon god skyddseffekt på de äldre
En annan konsekvens av att en stor grupp äldre saknades bland testpersonerna var att ingen med säkerhet kunde slå fast att AstraZenecas vaccin hade någon god skyddseffekt på människor över 55 år (eller 65 år, om man så vill). Det fanns alldeles för få testresultat från den här åldersgruppen för att det skulle gå att dra några slutsatser kring vaccinernas skyddseffekt på just den åldersgruppen.
Detta tillvägagångssätt var inte bara ovetenskapligt och ett statistiskt haveri utan också slarvigt, omdömeslöst, otillförlitligt och i högsta grad missvisande. I det här avseendet var studien värdelös.
”Vi måste skydda de äldre”, sa Anders Tegnell
Det lät ju både humant och empatiskt när Anders Tegnell betonade vikten av ”att skydda de äldre och de allra sköraste” genom att fortsätta använda det redan starkt ifrågasatta – och i flera länder förbjudna – vaccinet från AstraZeneca. Till på köpet hävdade Tegnell och Folkhälsomyndigheten att ”några misstänkta biverkningar inte hade hittats hos personer över 65 år i Sverige”.
Detta var inte sant …
… för jag själv drabbades av en blodpropp i lungan 6 dagar efter den första dosen av AZ:s vaccin
Den 11 april 2021 drabbades jag av en blodpropp i höger lunga (lungemboli). Det var sex dagar efter det att jag hade fått min första dos av AstraZenecas vaccin. Proppen var visserligen lindrig eftersom den ganska snabbt löstes upp med hjälp av kroppens egna räddningsinsatser. Men efter blodproppen låg jag sjuk och sängliggande i mer än fjorton dagar. Så illa ställt var det med mig efter min första AZ-dos! Den andra AZ-dosen fick jag i mitten av juni 2021 men den gav som jag minns inga kännbara biverkningar.
Detta var också helt enligt det gängse mönstret för hur AZ:s vaccin fungerade, något som också har slagits fast i flera vetenskapliga artiklar. Det var i princip alltid efter den första dosen av AZ:s vaccin som biverkningarna visade sig.
För ordningens skull vill jag tillägga att läkarna på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge – dit jag fördes akut med ambulans den 11 april – förnekade att jag hade drabbats av blodpropp i lungan. ”Det finns inga tecken på det”, förklarade en läkare. Men själv visste jag bättre.
Jag kände igen symptomen
Jag kände ju igen symptomen: Svåra, för att inte säga outhärdliga, smärtor på höger sida av bröstkorgen där lungan sitter. Smärtorna pågick i flera timmar. Jag drabbades samtidigt av svåra andningsproblem. Jag kunde inte dra djupa andetag eftersom smärtorna då blev olidliga. Jag hade också feber, var oerhört trött och upplevde en allmän sjukdomskänsla.
Blodproppar var heller inget nytt och obekant för mig. Efter mina canceroperationer på Karolinska i Huddinge 2011 drabbades jag av flera lungembolier. Jag visste vad det handlade om. Jag kände igen symptomen.
Tyvärr anmälde jag aldrig min misstänkta blodpropp av AZ:s vaccin till Läkemedelsverkets biverkningsregister. Det borde jag ha gjort men jag kände dels inte till att även privatpersoner kunde anmäla misstänkta biverkningar av covidvaccinerna. Dels var jag alldeles för sjuk för att ens orka tänka i termer av myndighetskontakter och administrativa formaliteter.
Min egen misstänkta blodpropp i lungan ska självklart inte betraktas som något bevis för att AstraZenecas vaccin systematiskt framkallade blodproppar hos äldre personer. En svala gör ingen sommar. Denna tes måste man istället söka stöd för i den vetenskapliga litteraturen och i den empiriska forskningen. Det visade sig där att jag definitivt inte var ensam.
Ett enda jättelikt hasardspel
Jag vill påstå att det var det ett enda jättelikt hasardspel som de mäktiga folkhälsomyndigheterna i världen, i första hand den Europeiska Läkemedelsmyndigheten, Världshälsoorganisationen och inte minst den svenska Folkhälsomyndigheten, ägnade sig åt när det gällde sättet att hantera covidvaccinerna. Särskilt förnedrande var att vi äldre påtvingades AstraZenecas vaccin trots att det i flera veckor hade varit känt att vaccinet kunde ge allvarliga biverkningar.
Det gick kalla kårar längs ryggen på mig
När jag den 6 april 2021 skulle få den första sprutan frågade jag sjuksköterskan vilket vaccin jag skulle få. ”Du får Vaxzevria”, svarade hon. Jag visste att det var AstraZenecas vaccin. Det började gå kalla kårar utefter ryggraden på mig. Jag hade ju hört talas om biverkningarna av detta vacin.
”Kan jag inte få något annat vaccin?” undrade jag. ”Nej”, svarade sjuksköterskan. Du ska ha det här vaccinet”.
Bild: Elisabet Höglund
Jag hade med andra ord inget val. Myndigheterna hade redan och över huvudet på alla medborgare bestämt att jag och alla 65-plussare skulle vaccineras med det här vaccinet. Vi hade själva ingenting att säga till om.
Samtidigt rådde det kaos överallt vid den här tiden – men det är just i kaotiska situationer som vi medborgare ska kunna lita på att våra myndigheter fattar kloka och relevanta beslut, att de inte den ena dagen säger en sak och nästa dag en annan och att de inte lovar guld och gröna skogar när det gäller vaccinernas säkerhet om de inte har vetenskapligt stöd för detta, Och det hade de inte. Framförallt borde vi äldre ha fått välja vilket vaccin vi ville ha. Jag vill få Pfizers vaccin men blev påtvingad AstraZenecas.
Döden på äldreboendena
Samma resonemang kan man föra när det gäller den nonchalans och de underlåtenhetssynder som flera statliga myndigheter, ett stort antal kommuner och inte minst de närmast ansvariga för den svenska äldrevården gjorde sig skyldiga till gentemot de äldre i pandemins inledningsskede. De oförlåtliga brister som avslöjades under tidig vår 2021 ledde till att döden började gå bärsärkagång på äldreboendena. Tusentals gamla fick sätta livet till i covid-19 därför att personalen inte hade fått korrekta instruktioner om hur de skulle hantera smittan och skydda de äldre men även sig själva från att bli sjuka.
Covidsmittad vårdpersonal utan skyddsutrustning gick till sina jobb på äldreboendena och smittade ner de gamla trots att deras uppgift var att skydda dem! Det var uppenbarligen inte så viktigt att slå vakt om gamla människors liv i Sverige – trots de vackra parollerna från Folkhälsomyndigheten och regeringen.
Sveriges i särklass största vårdskandal
Den skenande döden på äldreboendena var ett skrämmande exempel på bristen på respekt för de äldres liv och hälsa. Den avslöjade också en total handfallenhet hos ansvarig vårdpersonal och ansvariga vårdadministratörer. Döden på äldreboendena under pandemin är Sveriges hittills största vårdskandal. Glöm aldrig det!
Bild: AstraZeneca
När sen självaste statsepidemiologen gick ut och lovordade ett vaccin (AstraZenecas), som nu var specialdestinerat för den äldre åldersgruppen men som inte ens var tillräckligt vetenskapligt testat för just denna grupp, så var det lika oförlåtligt. Det är dags att detta uppmärksammas igen även om inget av de många misstag som begicks under coronapandemin kan göras ogjorda.
Men kanske finns det något att lära till nästa gång världen drabbas av en allvarlig pandemi. Och den kan komma fortare än vi anar.
Båda vaccinerna stoppades för gott under 2021
20 länder stoppade AstraZenecas vaccin efter larmen om blodproppar och andra biverkningar …
… men först i slutet av juli 2021 beslöt Folkhälsomyndig- heten att fasa ut det beryktade vaccinet i Sverige
Bild: Imago-Images.com/köpt bild
Folkhälsomyndigheten pausade visserligen tillfälligt vaccinationerna med AstraZenecas vaccin den den 15 mars 2021 men återupptog vaccineringarna tre dagar senare – men då bara för äldre över 65 år. Så trots riskerna med AZ:s vaccin och den stora internationella oron fortsatte Sverige att använda vaccinet. När jag i mitten av juni samma år fick min andra spruta så innehöll den självfallet fortfarande AstraZenecas vaccin trots att flera länder, bland andra Norge och Danmark, för längesen hade slutat att använda vaccinet.
Först i slutet av juli beslöt Folkhälsomyndigheten att helt fasa ut det beryktade vaccinet. Då kunde de äldre äntligen välja bort AstraZenecas Vaxzevria-vaccin. Efter det var det bara Pfizers och Modernas covidvacciner som gällde i Sverige.
Det skulle dröja ända fram till den 7 maj 2024 (!) innan AstraZeneca själv drog tillbaka sitt hårt kritiserade vaccin
Den 7 maj 2024 hände det som många menade borde ha hänt långt tidigare. AstraZeneca drog tillbaka sitt schimpans-adenovirusvektorvaccin Vaxzevria för gott. Det skulle aldrig mera tillverkas. Det skulle aldrig mer marknadsföras eller försäljas. Redan dagen innan, den 6 maj 2024, avregistrerades vaccinet i Sverige.
AstraZeneca hävdade emellertid med emfas att avvecklingen av vaccinet inte hade med biverkningarna att göra. Beslutet hade tagits på rent kommersiella grunder. Det hade efter alla mutationer av viruset kommit fram så många nya covidvacciner att AstraZenecas vaccin inte längre efterfrågades på marknaden, hävdade företaget. Tala om att blanda bort korten!
Istället underströk AstraZeneca med emfas att man var ”osannolikt stolta” över sitt vaccin. Företaget hade försett världen med 3 miljarder doser av Vaxzevria-vaccinet och sade sig ha räddat över 6 miljoner människors liv under det första pandemiåret.
Vaccinet hade dessutom tagits fram på rekordtid av forskare vid Oxfords Universitet i England. Det ansåg företaget självt var en stor prestation – men vi andra vet bättre. Normalt tar det 10 år att ta fram ett nytt vaccin. AstraZeneca gjorde det på 10 månader! Det var, som de flesta förstår, en alldeles för kort tid för att framställa ett perfekt och säkert vaccin, i synnerhet som vaccinet skulle användas mot ett helt nytt och okänt virus.
Trots att AstraZeneca förnekade att vaccinet drogs tillbaka på grund av de omtalade biverkningarna hade läkemedelsjätten efter flera år av förnekelse i samband med en skadeståndsrättegång i England några månader tidigare erkänt att vaccinet ”i sällsynta fall kunde ge farliga biverkningar”.
Erkännandet satt långt inne men det ledde samtidigt att många britter som förlorat anhöriga – eller själva blivit svårt sjuka – på grund av misstänkta biverkningar från AstraZenecas vaccin efter flera års rättslig kamp till sist beviljades skadestånd. 51 fall av skadeståndskrav hade under pandemiåren rests i Storbritannien mot just läkemedelsbolaget AstraZeneca.
Jag ska också tillägga att AstraZenecas Vaxzevria hade ett systervaccin, Covishield, som tillverkades i Indien av Serum Institute of India Pvt Ltd. Detta vaccin hade samma egenskaper och var uppbyggt enligt samma principer som Vaxzevria men marknads-fördes i första hand i Asien.
Men redan i december 2021 slutade det indiska läkemedelsbolaget att tillverka och saluföra sitt vaccin, något som AstraZeneca kanske borde ha dragit lärdom av.
Här är de två brittiska forskarpionjärerna som avslöjade två av de farligaste biverkningarna av AstraZenecas vaccin
Det fanns tack och lov andra än den Europeiska läkemedelsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten i Sverige som tidigare än någon annan upptäckte att det fanns ett samband mellan AstraZenecas vaccin och venösa hjärntromboser i kombination med för lågt antal blodplättar, s k VITT.
De som under vintern 2021 avslöjade sambandet var två brittiska läkare och hematologer (forskare kring blod och blodsjukdomar), professor Marie Scully och Dr. Will Lester. Marie Scully var verksam vid University College London och Will Lester vid University Hospitals i Birmingham.
En medicinsk världsnyhet
30-årig fullt frisk kvinna insjuknade plötsligt i livshotande hjärntrombos – en fallbeskrivning
Det var under den första helgen i mars 2021 som Marie Scully fick in en 30-årig kvinnlig patient till sjukhuset i London. Kvinnan led av svår huvudvärk, tålde inte ljus och kräktes oupphörligt. Scully konstaterade efter röntgenundersökningar och provtagningar att den unga kvinnan hade drabbats av en venös trombos i hjärnan. Hon hade också lågt antal blodplättar i blodet.
Kvinnan blev sjukare och sjukare
Kvinnan behandlades på traditionellt vis med transfusion av blodplättar och blodförtunnande läkemedel men hennes tillstånd förbättrades inte. Inte heller ökade antalet blodplättar trots transfusionerna. Istället ökade transfusionerna av blodplättar antalet blodproppar istället för att minska det. Det blodförtunnande medlet Heparin gjorde heller ingen nytta.
Bild: Istockphoto.com/köpt bild OBS: Personerna på bilden har inget med sammanhanget att göra
Dramatiken steg när en ultraljudsundersökning av kvinnans buk visade att levern var full av blodproppar. Kort därefter drabbades kvinnan även av blodproppar i lungorna. Hon blev allt sjukare. Hennes liv stod på spel. Nu var det bara intubering och intensivvård som gällde.
Marie Scully blev bestört. Hon hade behandlat patienter med blodproppar i hjärnan och för lågt antal blodplättar förut men de symptom som den här kvinnan uppvisade med blodproppar både i levern och lungorna stämde inte alls överens med Scullys tidigare erfarenheter. Detta var förbryllande. Scully måste ta reda på vad som hade framkallat detta mystiska och för henne okända sjukdomsförlopp.
Marie Scully fick en plötslig ingivelse – men efteråt förstod hon inte var ingivelsen kom ifrån
… men hon måste hitta fler bevis
Marie Scully insåg att det här måste undersökas på bred front. Hon och Will Lester i Birmingham drog därför omedelbart igång en studie på 23 patienter som alla hade drabbats av tromboser och lågt antal blodproppar. När blodet från dessa patienter testades upptäckte läkarna antikroppar mot blodplättar i blodet hos 21 av de 23 patienterna! Alla hade nyligen vaccinerats med AstraZenecas vaccin! Här fanns sambandet igen! Men stora problem uppstod när patienterna skulle behandlas.
Att behandla dem med Heparin, ett slags blodförtunnande medel som ges för att skydda en patient mot blodproppar, skulle inte fungera på de 23 patienterna. Det kunde istället förvärra sjukdomsbilden. Inte heller kunde läkarna ge dem transfusioner med blodplättar. Det skulle leda till att ännu fler blodproppar bildades.
Ingen behandling fungerade! Scully och Lester måste komma på ett annat sätt att rädda livet på de här patienterna. Scully förstod att något i immunsystemet hos dessa patienter hade gått helt snett. Immunförsvaret hade bildat antikroppar för att bekämpa blodplättarna som immunförsvaret trodde var inkräktare i kroppen. Därför måste Immunsystemet dämpas ner så att det slutade producera antikroppar mot blodplättar.
Patienterna injicerades därför med intravenös immunoglobulin. Det är var ett slags antikroppar som stärkte immunsystemets naturliga försvarsmekanismer, så att det skulle börja fungera igen som det borde fungera och inte som immunsystemet hade gjort med de här patienterna. Behandlingen visade sig fungera bra.
Scully och Lester kom fram till att immunförsvaret hos de 23 patienterna hade spårat ur och börjat producera antikroppar som förstörde blodplättarna istället för att attackera de rester av genetiskt material från SARS-CoV-2-viruset som fanns i AstraZenecas vaccin. Patienterna hade därmed drabbats av en s k autoimmun sjukdom där immunsystemet angrep den egna kroppen.
Den nya sjukdom som Scully och Lester nu hade upptäckt i Storbritannien fick nu ett eget namn, ”Vaccinutlösta tromboser och för lågt antal blodplättar”. På engelska heter sjukdomen ”Vaccine–induced immune thrombocytopenia and thrombosis” och förkortades VITT. För enkelhetens skull kommer jag att använda den engelska förkortningen VITT i fortsättningen.
Nu gällde det för Marie Scully och hennes team att snabbt informera kollegorna om sambandet mellan AstraZenecas vaccin och de allvarliga biverkningar som redan hade drabbat så många. Hundratals e-postmeddelanden skickades ut till läkare och forskare över hela världen med denna viktiga information.
Alla måste ju få veta sanningen!
Var 4:e patient i Storbritannien som under vintern 2021 drabbades av VITT avled inom några dagar
Att tromboser tillsammans med för lågt antal blodplättar var en farlig sjukdom stod utom allt tvivel – även om sjukdomen var sällsynt. Det var många, bland annat i Storbritannien men också i andra länder, som hade avlidit under vintern 2021 efter att ha fått sin första dos med AstraZenecas vaccin. Andra lyckades överleva genom den nya behandlingen.
Det som starkt oroade forskare och läkare var den höga dödligheten. Under tidig vinter 2021 hade 79 fall av VITT upptäckts på bara några veckor. Av dessa hade 19 avlidit. Det motsvarade 24 procent. Det betydde att var fjärde patient just då dog av sjukdomen.
Men i inledningsskedet av pandemin var dödligheten i VITT ännu högre, nämligen mellan 50 och 75 procent! Mellan hälften och två tredjedelar av patienterna avled eftersom ingen visste vad för slags sjukdom det handlade om. Ingen visste heller hur den skulle behandlas.
Läkarna och forskarna räknade med att de skulle upptäcka ännu fler fall framöver men sen Marie Scully hade upptäckt grundorsaken bakom VITT och i takt med att behandlingsmetoderna blev bättre borde den höga dödligheten successivt sjunka.
Ännu en brittisk studie på 220 patienter bekräftade det fruktade sambandet med AstraZenecas vaccin
Efter Marie Scullys och Will Lesters framgångsrika arbete med att avslöja sambandet med den svåra blodsjukdomen och covid-vaccinet bestämde sig det brittiska forskarteamet att göra en ännu större och ännu mer systematisk undersökning på betydligt fler patienter. Med hjälp av 182 hematologer vid 96 olika sjukhus i Storbritannien drogs en ny och betydligt större studie av misstänkt VITT igång. Studien startade den 22 mars och avslutades den 6 juni 2021.
Ledare för forskarteamet bakom studien var hematologen Dr Sue Pavord.
Sue Pavord var och är en respekterad hematolog och välkänd på både nationell (brittisk) och internationell nivå med mer än 25 års erfarenhet av klinisk och laboratoriebaserad hematologi. Hon är bland annat verksam vid Oxford University Hospitals i Oxford, England. Till dags dato har hon publicerat över 200 artiklar i medicinska och vetenskapliga tidskrifter.
Sue Pavord, Marie Scully och Will Lester var några av författarna bakom en artikel om den här studien som publicerades i New England Journal of Medicine den 11 augusti 2021.
Studien omfattade från början 294 patienter. Av de 294 valdes 220 patienter ut. 170 av dessa bedömdes som ”definitiva” fall av VITT medan 50 fall bedömdes som ”sannolika”. Samtliga patienter hade fått sin första dos av AstraZenecas vaccin. De var mellan 18 och 79 år gamla. I studien ingick något fler kvinnor än män (54% mot 46%). Inte mindre än 85% av patienterna var yngre än 60 år medan 56% var yngre än 50 år.
Dödligheten i den här patientgruppen var hög. Av de 220 patienterna levde fortfarande 170 medan 49 patienter redan hade avlidit. Det motsvarar en dödlighet på nära 23 procent. Dödligheten var högst bland dem som hade drabbats av hjärntromboser i kombination med extremt lågt antal blodplättar.
Men dödligheten hos dem som både hade det allra lägsta antalet blodplättar (under 30 000 per kubikmilliliter blod) och hjärnblödning var skrämmande hög, nämligen 73%. Nästan tre av fyra patienter i den gruppen avled!
Yngre människor hade dubbelt så hög dödlighet i VITT som äldre, visade den brittiska studien
Studien visade överraskande nog att yngre personer som insjuknade i sjukdomen VITT hade dubbelt så hög dödlighet som äldre personer. Bland personer 50 år eller äldre var dödligheten 1 på 100 000 människor medan dödligheten hos patienter yngre än 50 år var 1 på 50 000 personer, en dubbelt så hög frekvens.
Många som blev sjuka var återigen unga, vältränade och friska personer innan de drabbades av vaccinbiverkningarna. Detta förbryllade många, inte minst oss lekmän. Logiskt sett borde det ju ha varit tvärtom. Men det här var en sjukdom som inte följde några traditionella mönster. För i den här sjukdomen var immunsystemet inblandat och detta har visat sig kunna spela mänskligheten ett spratt.
Flertalet av de 220 patienterna hade mycket låga blodplättar, i vissa fall extremt låga. 129 personer hade färre än 30 000 blodplättar per kubikmilliliter blod. Det normala antalet blodplättar hos en frisk person ska ligga på mellan 150 000 och 450 000 blodplättar per kubikmilliliter blod. Hos dem med mindre än 30 000 per kubikmilliliter blod har blodet mycket svårt att koagulera. Följden blir omfattande och livshotande inre blödningar, ofta hjärnblödningar.
Blodprover visade att 90 procent av de granskade patienterna även hade antikroppar mot blodplättar. Detta markerade att patienteras immunsystem hade ”missförstått” sitt uppdrag och bildat antikroppar som hade förstört de egna blodplättarna. Därmed kunde blodet inte längre koagulera (levra sig) vilket kunde skapa livshotande tillstånd.
Sådana här sjukdomar kallas autoimmmuna. Och det var just antikropparna – framtriggade av beståndsdelarna i AstraZenecas vaccin – som var det mest ödesdigra inslaget i sjukdomsbilden. Och när kroppen började motarbeta sig själv var räddningen långt borta.
Den vanligaste vaccinutlösta sjukdomen hos de undersökta patienterna var venösa hjärntromboser
Den näst största gruppen hade drabbats av djupa ventromboser i framförallt benen samt blodproppar i lungorna. I den gruppen ingick 82 patienter. I den tredje största gruppen hade 64 personer fått blodproppar eller tromboser i två eller flera blodkärl samtidigt. Den fjärde största gruppen insjuknade i hjärnblödningar förorsakade av blodproppar.
I artikeln i New England Journal of Medicine skrev Sue Pavord, Marie Scully och Will Lester att de hade upptäckt en kraftigt ökad dödlighet hos patienter med allvarlig trombocytopenia, venösa hjärntromboser, blödningar inne i hjärnan och markörer som visade på allvarliga koagulationsproblem. Många av patienternas tillstånd var kritiskt redan när tromboserna i kombination med för lågt antal blodplättar upptäcktes. Upp till 1/3-del av de först rapporterade patienterna dog.
Den högsta dödligheten fanns hos patienter med allvarlig trombocytopeni och hjärnblödningar.
=======================================================================================
Innan jag går vidare i min redovisning vill jag berätta om ytterligare ett djupt tragiskt sjukdomsfall som inträffade i Norge i början av mars 2021. Det handlar om en ung norsk kvinna i 30-årsåldern. Hon blev akut sjuk sju dagar efter det att hon hade vaccinerats med AstraZenecas covidvaccin. Alla hennes sjukdomssymptom överensstämde med sjukdomen VITT – men ingen i Norge hade vid den här tidpunkten den blekaste aning om vad för slags sjukdom det var om eller vad den berodde på – inte förrän långt senare.
Jag återger berättelsen om ”Hilde” (jag kallar henne så men hon hette något annat) så som den beskrevs av den norske läkaren Tor Halvor Björnstad i en artikel i Tidskrift for den norske Legeforening den 30 april 2021. Tor Halvor Björnstad är specialistläkare i allmänmedicin och verksam i Tynsets kommun i östra Norge.
Sju dagar efter det att ”Hilde” hade vaccinerats mot covid-19 med AstraZenecas vaccin (ChAdOx1 nCpV-19) drabbades hon av mycket svår huvudvärk. Efter tre dagar med huvudvärk försämrades hennes tillstånd snabbt och hon fördes akut till sjukhus. ”Hilde” anlände till akuten med sluddrigt tal, okoordinerade rörelser och sänkt medvetandegrad.
Kort därefter drabbades hon av vänstersidig förlamning samtidigt som hennes medvetandegrad sjönk ytterligare. En datortomografiundersökning visade att hon hade drabbats av en kraftig högersidig hjärnblödning och ett begynnande bråck i hjärnan. Hon visade sig också lida av för lågt antal blodplättar. Hjärnblödningen inträffade 10 dagar efter det att Hilde hade fått sin första spruta med AstraZenecas vaccin.
Trots intensiva försök att minska trycket mot Hildes skallben och hjärnvävnad (det intrakraniella trycket) avled hon dagen därpå. I samband med obduktionen avslöjades att hon bar på antikroppar mot blodplättar (PF4). Färska mindre blodproppar påträffades också i det tvärgående hålrummet i hjärnan, i pannloben och i lungartären.
——————————————————————————————————————————————————–
”Hilde” hade arbetat som sjuksköterska och hade ingen känd ärftlighet när det gällde hjärt- och kärlsjukdomar. Det var också i rollen som sjuksköterska som hon hade varit angelägen om att vaccinera sig mot covid-19 så snabbt som möjligt för att inte smitta sina patienter. Det var ju också sjukvårdspersonalen inte bara i Norge utan också i Sverige som blev vaccinerade först eftersom dessa ju var ”frontsoldater” när det gällde att ta han dom covidsjuka patienter.
När ”Hilde” sju dagar efter vaccinationen drabbades av den svåra huvudvärken trodde hon att den berodde på stress. Hon försökte dämpa smärtorna med paracetamol och även starkare smärtlindring men huvudvärken gav inte med sig. Tio dagar efter vaccinationen försämrades hennes tillstånd plötsligt och hon fördes akut till sjukhus. Då kunde hon varken gå eller röra sig själv utan hjälp. Hon talade sluddrigt och verkade befinna sig i ett närmast dvalaliknande tillstånd.
Läkarna anade det värsta
Vårdteamet gjorde allt de kunde för att minska det intrakraniala trycket genom att ge ”Hilde” starkt lugnande och ångestdämpande injektioner. Trots alla försök att sänka trycket i hjärnan förblev ”Hildes” pupiller utvidgade och stela.
”Hilde” fick genomgick ännu en datortomografi av huvudet. Bilderna visade en omfattande intrakraniell blödning med begynnande bråck i hjärnan. En s k angiografi visade att blodcirkulationen i hjärnan hade upphört. Därmed stod det klart att ytterligare undersökningar och behandlingar var meningslösa.
Men först måste andra sjukdomar hos ”Hilde” uteslutas innan hennes organ kunde doneras. Dödsorsaken fastställdes till dödlig hjärnblödning efter vaccinering mot covid-19 och immunologiskt framkallad trombocytopeni (för lågt antal blodplättar). Patienten förblev nedsövd tills respiratorn stängdes av.
Händelsen rapporterades omedelbart till det norska läkemedelsverket som ”en möjlig biverkning i form av för lågt antal blodplättar och hjärnblödning tio dagar efter vaccination”. På begäran av den norska Folkhälsomyndigheten utfördes en obduktion av ”Hildes” kropp. Obduktionen bekräftade att dödsorsaken var ”en omfattande intrakraniell hjärnblödning”.
Så här sorgligt slutar den gripande berättelsen om den unga norska sjuksköterskan ”Hilde”, som blev ett av Norges första dödsoffer på grund av en biverkning av ett vaccin vars uppgift inte var att döda utan att rädda liv.
=======================================================================================
I sin artikel i den norska läkartidningen fortsatte läkaren Tor Halvor Björnstad att beskriva situationen i Norge. Vid tiden för ”Hildes” sjukdom och tragiska död hade det inte rapporterats in någon enda sjukdomshändelse i Norge som var lika allvarlig som ”Hildes”. När ”Hilde” avled var det heller inte känt att hennes sjukdom var en biverkning av vaccinet. Det var något som skulle framkomma först senare.
Men enligt Björnstad rapporterade Rikshospitalet bara några dagar efter ”Hildes” död om ett antal fall av allvarliga blodproppar och blödningar hos patienter som hade vaccinerats med samma vaccin, alltså AstraZenecas. Dessa patienter hade också för lågt antal blodplättar i blodet.
Sen dess har detta tillstånd även i Norge kallats för ”Vaccine-induced Immune Thrombotic Thrombocytopenia (VITT)”, en sjukdom som kännetecknas av lågt antal blodplättar, bildandet av tromboser och produktion av antikroppar mot blodplättar.
Det var bland annat fallet med ”Hilde” som var upprinnelsen till att Norge den 11 mars 2021 beslöt att för alltid stoppa alla vaccineringar med AstraZenecas vaccin. Avslutningsvis skräder dr Tor Halvor Björnstad inte orden när han i sin artikel med djup bitterhet uttrycker sig så här:
Björnstads uttalande om AstraZenecas vaccin var modigt. Jag tror inte att en svensk läkare under pågående pandemi skulle ha vågat säga samma sak. Att ifrågasätta covidvaccinet var ju tabu i Sverige och biverkningar ville man inte prata om. Därför är det befriande att läsa Björnstads hårda dom över vaccinet, i varje fall när det gäller de allra allvarligaste biverkningarna.
Jag ska avsluta det här inlägget med att ge ytterligare exempel från några andra länder på de allvarliga biverkningarna i form av tromboser och blodproppar i kombination med för lågt antal blodplättar. De exempel jag redovisar bygger alla på studier av grupper med ett begränsat antal patienter. Exemplen ger därför ingen heltäckande bild av hur många i världen som insjuknade och kanske avled av de här biverkningarna.
Samtidigt betonas i flera studier att mörkertalet när det gäller sjukdomen VITT under den här perioden förmodligen var stort. Betydligt fler personer drabbades sannolikt av VITT och liknande biverkningar än de som dokumenterades i medicinska studier.
Studie av 11 patienter i Tyskland och Österrike vintern 2021 visade dramatiska resultat
Utöver den tidigare redovisade brittiska studien med 220 patienter som alla hade drabbats av biverkningar av AstraZenecas vaccin i hjärnan och blodkärlen utfördes liknande patientstudier även på andra håll, inte bara i Europa utan också i Saudiarabien, Australien, USA mm. Gång på gång på olika platser på jorden fördes under februari och mars månad 2021 svårt sjuka patienter akut till sjukhus med ovanliga, gåtfulla och alarmerande sjukdomssymptom.
En sådan studie utfördes på 11 patienter i Tyskland och Österrike. Dessa patienter hade alla drabbats av venösa tromboser och/eller för lågt antal blodplättar sen de hade fått sin första spruta med AstraZenecas vaccin. Studien leddes av den tyske professorn Andreas Greinacher vid University Medical Hospital Greifswald i Tyskland. Greinacher och hans kollegor publicerade en artikel av sin studie i New England Journal of Medicine den 9 juni 2021.
Av de 11 patienter som studerades var 9 kvinnor. Genomsnittsåldern var 36 år. Den yngsta patienten var bara 22 år gammal. Sjukdomssymptomen i form av en eller flera tromboser i olika blodkärl i kroppen visade sig efter 5 – 16 dagar efter vaccinationerna. I Tyskland hade vid den här tidpunkten (februari 2021) 25 procent av de vaccinerade fått AstraZenecas vaccin. Motsvarande andel i Österrike var 30 procent.
Patienterna var mycket illa däran. Som framgår av bilden nedan hade de 11 patienterna tillsammans inte mindre än 24 olika sjukdomar i blodkärlen, alla förorsakade av AstraZenecas vaccin. Det handlade om blodproppar och tromboser, i många av fallen i olika blodkärl samtidigt. De flesta av patienterna hade lågt antal blodplättar i blodet, i vissa fall extremt lågt.
6 av de 11 patienterna (55 procent) avled av svåra tromboser och blodproppar
När patienterna i Tyskland och Österrike kom till sjukhus var flera av dem redan dödsdömda. Inte mindre än 6 av de 11 patienterna avled bara efter några dagar. Det handlade om en dödlighet på 55%. Sjukdomen VITT, som de här människorna hade drabbats av, var fortfarande okänd i Tyskland och Österrike.
Tromboser och svåra blodproppar var normalt varken obekanta eller omöjliga för läkarna att behandla. De visste sedan länge hur dessa tillstånd bäst skulle hanteras och vilka läkemedel som var mest effektiva.
Men inte den här gången! Den här sjukdomen – eller kombinationen av sjukdomar – var något helt nytt. De invanda behandlingsmetoderna fungerade inte. Tidigare väl fungerande läkemedel mot tromboser och för lågt antal blodplättar (trombocytopeni) fungerade heller inte. Istället hade en del av dem rakt motsatt verkan. Både behandlingarna och läkemedlen gjorde med andra ord att patienterna blev ännu sjukare.
Det var detta som gjorde att många av dem som insjuknade i VITT avled efter mycket kort tid. Under de första månaderna 2021 var dödligheten i VITT 60 procent i Tyskland och 55 procent i Österrike. För den patientgrupp som hade drabbats både av venösa hjärntromboser, hjärnblödningar och hade färre än 30 000 blodplättar per kubikmilliliter blod rapporterades en dödlighet på mellan 47 och 73 procent!
För att visa vilket omänskligt lidande dessa människor utsattes för när de drabbades av biverkningarna av AstraZenecas vaccin ska jag redovisa ett konkret fall från den här tysk-österrikiska undersökningen. Det fall som jag har valt ut gäller en tidigare fullt frisk 49-årig sjukvårdsanställd kvinna som fick sin första dos av AstraZenecas vaccin i mitten av februari 2021. Inom loppet av några dagar drabbades hon av alla slags blodproppar, tromboser och inre blödningar som överhuvudtaget var möjliga att få på en och samma gång.
Nedräkningen började redan 3 dagar efter den första dosen av AstraZenecas vaccin
Det här är berättelsen om den 49-åriga sjuksköterskan, som bara fick leva i elva dagar efter det att hon hade vaccinerats med AstraZenecas vaccin. Så här såg hennes sista dagar i livet ut:
Dag 1:
Den 49-åriga sjuksköterskan får sin första dos med AstraZenecas vaccin. Vaccineringen gör att hon efteråt känner sig trygg med att själv förhoppningsvis slippa bli svårt sjuk i covid-19 men också att slippa smitta ner sina patienter.
Dag 3:
Kvinnan börjar klaga över trötthet, muskelvärk och huvudvärk. Hon oroar sig till en början inte särskilt mycket över symptomen eftersom hon vet att de flesta vaccinationer följs av en del fysiska obehag men att dessa går över efter några dagar.
Men de går inte över. Istället mår den 49-åriga kvinnan allt sämre för varje dag.
Dag 5:
Kvinnan vaknar fem dagar efter vaccinationen med tydliga sjukdomssymptom. Hon har nu frossa och feber, är svårt illamående och har magbesvär. Hon förs omedelbart till sjukhus. Där konstaterar man att hon har rekordlågt antal blodplättar i blodet, bara 18 000 per kubikmillimeter blod. Hennes s k D-dimernivåer är förhöjda, något som tyder på att kroppen håller på att försöka bryta ner blodproppar.
Dag 6 – 10:
Trots medicinsk behandling förbättras inte hennes värden. Istället blir de allt sämre. Buksmärtorna tilltar. En ny datortomografi visar att trombosen i vena porta nu har spritt sig till mjälten och till den ven som går till tarmkäxet. Tarmkäxet är ett veck på bukhinnan som binder upp tunntarmen och tjocktarmen vid den bakre budväggen.
Dessutom upptäcks mindre tromboser i aortan i buken och i de två artärer som leder blod till underlivet och bäckenet. Patienten förs omedelbart över till intensivårdsavdelningen.
Där avslöjar flera datortomografier blödningar i magtarmkanalen och försämrat blodflöde till tarmväggen och bukspottkörteln. Det beror på att nya tromboser har bildats, nu i de vener som leder bort blodet från organen i buken. På CT-bilderna syns också vätskeansamlingar i buken.
Transfusioner med röda blodkroppar och blodplättar sätts in. Patienten får också läkemedel för att stoppa blödningarna och för att få blodet att koagulera. Men ingen av behandlingarna kommer att rädda den 49-åriga kvinnans liv.
†Dag 11:
Den elfte dagen efter vaccinationen avlider den 49-åriga kvinnan. Obduktionen avslöjar att hon även hade drabbats av en venös hjärntrombos, en av de allvarligaste komplikationerna vid sjukdomen VITT.
Jag har räknat ut att den här kvinnan drabbades av 19 olika dödliga komplikationer i form av tromboser, blodproppar och blödningar på olika platser i kroppen. Hur kunde detta vara möjligt efter bara en enda futtig vaccininjektion?
Bilf: Shutterstock.com/köpt bild
† Sensmoralen i denna tragiska händelse kan beskrivas så här: En medelålders kvinna låter vaccinera sig för att skydda sig själv, sina patienter och sin övriga omgivning mot covid-19. Hon hinner aldrig själv uppleva effekterna av vaccinationen. Vaccinet svarar istället med att döda henne.†
Jag har gått igenom ännu fler forskarstudier från olika delar av världen, bland annat Norge, Australien, USA, Kanada och Saudiarabien, där patienter vid samma tid insjuknadei den vaccinutlösta sjukdomen VITT. Många av dem avled, andra överlevde – men allteftersom kunskapen om denna totalt okända och nya sjukdom ökade bland läkarna förbättrades också behandlingsmetoderna. Det gjorde att dödligheten sjönk och fler överlevde.
Det var ju AstraZenecas och Janssens vacciner som förorsakade den svåra biverkningen VITT men efter det att dessa vacciner stoppades i många länder under 2021 försvann också denna dittills okända och traumatiska sjukdom.
Till sist vill jag understryka att när jag beskriver sjukdomar och biverkningar som berodde på vissa vacciner under covidpandemin så förringar jag inte på något sätt alla de människor som insjuknade och i många fall avled i covid-19. Jag vill än en gång betona detta. I mitt nästa inlägg ska jag beskriva ytterliga svåra, i vissa fall dödliga, biverkningar av AstraZenecas vaccin.
Shutterstock.com/köpt bild
Tack för att ni orkade läsa detta långa inlägg som har tagit mer än ett halvår från mitt liv i form av noggrann research, evighetslångt översättningsarbete, oavbruten insamling av bildmaterial och en outtröttlig kamp för att få till en bra och någorlunda lättillgänglig text om ett ämne som är närmast ogenomträngligt för en vanlig enkel människa.