Det är de svenska tjejerna som har hittills har gjort OS i Pyoengchang till en svensk succé. Så fort herrarna visar sig blir det fiasko. Som det ser ut när det är fyra dagar kvar av detta OS får vi gå tillbaka till OS i Lillehammer 1994 för att hitta sämre resultat när det gäller de svenska längdherrarnas insatser.

I dagens lagsprint tog Charlotte Kalla och Stina Nilsson återigen en silvermedalj, en halvmeter bakom USA och flera meter före Norge. Det var väl inte riktigt så Charlotte och Stina hade tänkt sig det hela. De var självklart helt inriktade på att vinna och slå norskorna Marit Björgen (mot Kalla) och Maiken Caspersen Falla (mot Nilsson). Det gjorde de också – men det amerikanska laget med Kickan Randall och Jessica Diggins smet före svenskorna över mållinjen.

Så blir det när två nationer som Sverige och Norge bara ser varandra som sina enda fiender och glömmer bort att det finns ytterligare ett antal konkurrenter som ska besegras innan tävlingarna är slut. Nu smög amerikanskorna fram och klådde upp allihop.

Det blev i alla fall en ny fin medalj till Sverige. Stina Nilsson visade dock i spurten mot Jessica Diggins att hon inte riktigt är i samma slag som tidigare under säsongen. Samma sak hände ju i damstafetten där Stina inte orkade med Marit Björgen i spurten utan fick finna sig i att placera de svenska tjejerna på silverplats. Inte alls dåligt men jag vet att svenskorna nu har fått sådan guldsmak att de är omättliga.

Tjejernas silversuccé i dagens lagsprint följdes dessvärre inte upp med en liknande succé för herrarna när dessa körde sin lagsprint en halvtimma senare. Visst såg det länge bra ut både för Marcus Hellner och Calle Halfvarsson som var offensiva på flera av sträckorna.

Men när det var dags för målgång hängde inte Calle Halfvarsson med utan hamnade på den förhatliga fjärdeplatsen med Norge, Ryssland och Frankrike framför sig. Halfvarsson hade inga krafter kvar när han skulle spurta ner Richard Jouve från Frankrike och Alexander Bolsjunov från OAR (Ryssland).

De svenska längdherrarna har alltså ännu inte tagit enda medalj i OS i Pyeongchang. Det är uruselt, för att inte säga skandalöst.

Till råga på allt meddelade Marcus Hellner efter lagsprinten idag att han inte tänker åka 5-milen på lördag utan vill åka hem till Sverige så fort som möjligt. Inte heller Calle Halfvarsson vill åka 5-milen. Han vill också åka hem och säger dessutom att han funderar på att lägga ner resten av skidsäsongen eftersom inget har fungerat för honom.

Så om Sveriges på papperet två bästa herråkare lämnar OS står förbundskapten Richard Grip där på lördag utan att kunna fylla de svenska platserna på femmilen. Den ende som är kvar och som ännu inte verkar ha gett upp är Daniel Richardsson. Risken finns att det bara blir Richardsson och Jens Burman som ställer upp på femmilen, om nu inte också Burman lämnar walk-over.

De svenska längdskidtjejerna har fram till idag tagit tillsammans 2 guldmedaljer (Kalla och Nilsson) och 3 silvermedaljer (Charlotte Kalla i 10 km klassisk stil, i damstafetten och i dagens lagsprint, alltså sammanlagt 5 medaljer.

Men det finns ytterligare två svenska tjejer som hittills har tagit guld i OS,  Det är Hanna Öberg i skidskytte och Frida Hansdotter i slalom.

Bara en enda svensk kille har hittills tagit medalj, nämligen skidskytten Sebastian Samuelsson som tog silver häromdagen.

Det finns chans till ytterligare medaljer för de svenska tjejerna. I morgon åker skidskyttedamerna sin stafett. Med tanke på hur duktiga de svenska tjejerna har varit under det här OS:et så är en medalj inte helt utesluten.

På söndag kör längdskidtjejerna sin avslutande tremil. Jag är övertygad om att Charlotte Kalla då tar sin femte OS-medalj. Däremot ska vi inte hoppas på så mycket mer.

Det är de svenska tjejerna som gör jobbet i de här olympiska spelen. Dessa går dessutom från klarhet till klarhet både i längdåkning och i skidskytte. På herrsidan ser det mycket mörkt ut. Det finns heller ingen återväxt.

Därför räknar jag att förbundskapten Richard Grip avgår från sitt uppdrag som förbundskapten när hans förordnande löper ut till våren och att han lämnar över till någon annan som kan rycka upp den svenska herrskidåkningen ur det moras den nu befinner sig i. Det klarar inte Richard Grip av att göra.

Avslutningsvis ska jag lägga ytterligare lök på laxen. Idag onsdag blev det svenska ishockeylandslaget Tre Kronor utslagna av Tyskland (!) i matchen om kvartsfinalen. Det var både sensationellt och bedrövligt eftersom Tyskland är ett synnerligen omeriterat ishockeylandslag.

Suck!

UPPDATERING TORSDAG EFTERMIDDAG

Sen jag skrev det här blogginlägget igår kväll, onsdag, har Sverige tagit ytterligare två medaljer. Tidigt i morse svensk tid tog André Myhrer guld i slalom och några timmar senare tog det svenska damlaget i skidskytte silver på skidskyttestafetten.

Än en gång gjorde fina Hanna Öberg en bragd på slutsträckan och körde in som andra tjej – helt oväntat, faktiskt.

Så just nu har Sverige erövrat 10 medaljer i detta OS, varav tjejerna står för åtta.