Som en stark kontrast till den senaste tidens oupphörliga och gravt deprimerande nyheter om coronakrisens härjningar så kom i eftermiddags en underbar sportnyhet som fick mig att se ljuset igen:
Skidstjärnan Stina Nilsson ska byta sport. Hon lämnar längdskidåkningen och går över till skidskytte från och med nästa säsong!!! Det var verkligen kul! Så glad jag blir över detta. Och så modigt av Stina Nilsson som i vinter har fått nästan hela sin säsong förstörd av en revbensskada.
Under sin långa rehabilitering har Stina Nilsson uppenbarligen funderat på framtiden och kommit fram till slutsatsen att satsa på skidskytte i fortsättningen. Hon har tydligen också smygtränat skytte på skidstadion i Östersund där hon bor och kanske sett att hon är riktigt bra på det också.
Varför är det en så glad nyhet att Stina Nilsson blir skidskytt? Jo, därför att skidskytte är en mycket roligare, trevligare och mer spännande sport att titta på än längdåkning. Längdåkningen med sina alltför få tävlingar har enligt min mening börjat bli en seg historia. Rent TV-mässigt är skidskytte överlägset längdskidåkning. Spänningen hålls vid liv från första till sista stavtag.
Dessutom består skidskytte inte bara av en utan av två grenar: skidåkning och skytte. Det gör sporten desto mera spännande men också oförutsägbar. Under en skidskyttetävling kan allt hända. En åkare kan gå upp i ledningen efter första skyttet men skjuta bort sig på det andra skyttet och få sin dag förstörd.
Men det kan också vara tvärtom.
Jag tror att Stina Nilsson med sitt oerhörda lugn och sin tydliga avsaknad av tävlingsnerver kommer att bli en bra skytt. Att hon är bra på skidor vet vi redan.
Det finns också ett annat skäl till att Stina Nilssons sportbyte ligger helt rätt i tiden för henne. Hon har hittills varit en av världens bästa skidsprintåkare men under den här säsongen har hon mött hård konkurrens från flera nya unga svenskor, framförallt Linn Svahn och Jonna Sundling men också från Moa Lundgren och några till.
Jag tror inte att Stina Nilsson framöver skulle kunna behålla sin överlägsenhet i sprint. Det har hon nog själv insett och valt att helt enkelt byta sport. Hon har hittills haft enorma krav på sig att förbli den bästa svenska skidsprintåkaren. När hon nu går över till skidskytte kommer hon inte att ha samma hårda press på sig under de första åren. Hon kan successivt ta sig in i den nya sporten och använda den tid hon behöver för att utvecklas.
Det är inte lätt att bli en bra skytt även om man är en bra skidåkare. Ett utmärkt exempel på det är den tyska skidskyttestjärnan Denise Herrmann. Hon var tidigare en duktig längdsprintåkare men sadlade för några år sen om till skidskytte. Hon har därefter haft några mycket tuffa år på skjutvallen.
Men så plötsligt har hon den här säsongen tagit ett jättekliv. Hon är nu en av världens absolut bästa skidskyttar. Det tog lite tid men hon gav inte upp. Jag tror att Stina Nilsson har sneglat en del på Denise Herrmann och sett att det går att lyckas som skidskytt även om man från början är längdåkare.
Sveriges bästa kvinnliga skidskytt genom tiderna, Magdalena Forsberg, är ett annat utmärkt exempel på detta. Hon började också som längdåkare men lyckades aldrig riktigt bra i den grenen. När hon bytte till skidskytte visade hon upp en helt ny sida av sig själv. Hon blev världens bästa på bara några år.
’Lycka till, Stina Nilsson! Jag tror att du kommer att skörda stora framgångar som skidskytt. Hela skidskyttevärlden hälsar dig välkommen.
Sveriges damlag i skidskytte blir ännu starkare med dig som nytt tillskott. Kanske får Hanna Öberg, Linn Persson, Mona Brorsson och Elvira Öberg se upp nu?