Donald Trump fortsätter att sprida desinformation om Iran-kriget. I lördags påstod han att ett fredsavtal med Iran var i stort sett klart. Ett dygn senare tvingades han ta tillbaka alltsammans. När ska han sluta ljuga? by Elisabet Höglund on 27 maj, 202627 maj, 2026 USA:a president Donald Trump försökte under den gångna pingsthelgen att än en gång slå blå dunster i ögonen på omvärlden genom att utropa att ett fredsavtal med Iran bara var några språkliga formuleringar bort, något som inte alls var sant. Det handlade istället om desinformation i den högre skolan från Donald Trumps sida. Donald Trumps bästa gren är att fara med osanning. Bild: Fars News Agency Vi har lärt oss att Donald Trumps bästa gren är att förvandla lögn till sanning och sanning till lögn. Eller var han dåligt informerad av sina egna rådgivare? Eller litade han för mycket på medlarna i Pakistan med vars hjälp USA skulle få slut på det avskydda, oprovocerade och fullkomligt meningslösa kriget? Någon förklaring måste det väl finnas till den desinformation om ett supersnabbt fredsavtal mellan USA och Iran som världen matades med under helgen. I ett inlägg på sitt internetforum Truth Social skrev Donald Trump sent på lördagskvällen att ”ett fredsavtal med Iran i stort sett är klart”. Ett fredsavtal med Iran var enligt Donald Trump bara några språkliga formuleringar bort. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Enligt presidenten var det bara några mindre detaljer som återstod i förhandlingarna. Dessa detaljer handlade om vissa språkliga formuleringar. ”Resultatet kommer att tillkännages inom kort”, skrev presidenten, något som tolkades som att USA nu hade freden som i en liten ask och att det mest var formaliteter som återstod. Enligt den amerikanska nyhetssajten Axios kommer avtalet att innebära en 60 dagars förlängning av vapenvilan. Hormuz-sundet skulle enligt Trump öppnas inom kort. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Samtidgt ska Hormozsundet öppnas för kommersiell trafik. USA kommer också att häva sin blockad mot iranska hamnar. Även striderna mellan Israel och Hizbollah i Libanon skulle upphöra. Däremot fanns det ingen överenskommelse om den för USA och Israel avgörande knäckfrågan, nämligen Irans höganrikade uran. Detta uran har USA krävt att få gräva upp och ta med sig hem för att det aldrig mer ska kunna hamna i iraniernas händer. Iran själv förklarade igår, måndag, att man kunde tänka sig att föra ut det höganrikade uranet utomlands om det blev Kina som tog hand om detl Det fanns inte ett ord skrivet om Irans höganrikade uran. Bilden har inget med sammanhanget att göra utan är en genrebild. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Hur frågan om uranet skulle lösas har hänskjutits till senare förhandlingar under den förlängda vapenvilan. Under dessa 60 dagar kommer de amerikanska styrkorna att stanna kvar i regionen. Först vid en slutgiltig överenskommelse kan en reell nedtrappning ske. Det var också en rad andra och för USA viktiga frågor som heller inte fanns med i förslaget till överenskommelse. Bland annat handlade det om USA:s krav om att Irans tillverkning av missiler och andra vapen skulle stoppas. Iranska s k Zolfaghar-missiler transporteras till Ryssland. Det här skulle ske genom en kombination av sanktioner, militära insatser, blockader och diplomatiska förhandlingar. Syftet var att begränsa Irans militära kapacitet. Ett iranskt jetplan är en del av en utomhusutställning som ingår i en utställning på The Museum ofIslamic Revolution and Holy Defence in Northern Tehran. Missiler som också är en del av utställningen och kan ses i bakgtunn på bilden. Bild: Istockphoto.com/köpt Ytterligare ett USA-krav som heller inte fanns med i utkastet till ett avtal är att hindra Iran från att stödja s k proxygrupper som de terrorstämplade grupperna Hamas (i Gaza), Hizbollah (i Libanon) och Huhti-rebellerna (i Jemen). Dessa grupper har Iran vräkt pengar och vapen över i syfte att med hjälp av rebellerna krossa Israel. USA:s president Donald Trump. Bild: Pool PictureOrsaken till Donald Trumps överraskande utspel om att ett avtal i praktiken var klart är sannolikt att presidenten så fort som möjligt vill ha slut på kriget, som har blivit en allt svårare belastning både för honom själv och för USA. Kriget i Mellanöstern har blivit en kvarnsten runt Donald Trumps hals. Därför gäller det att hitta olika abrovinklar för att få till stånd en snabb överenskommelse som båda parter kan acceptera. För det är bråttom nu. I första hand berodde brådskan på att trafiken genom Hormuz-sundet måste komma igång igen med det snaraste. Bild: Istockphoto.com/köpt bild I första hand handlar det nu om att fartygstrafiken genom Hormoz-sundet måste komma igång så fort som möjligt. För Iran är det viktigt att den amerikanska blockaden mot iranska hamnar skyndsamt avvecklas. Redan i krigets inledningsskede hävdade Donald Trump att USA redan hade vunnit kriget. Bild: Imago-Images.com/köpt bild Vi har redan vant oss vid att Donald Trump har ljugit och förvanskat sanningen om det här kriget. Det har aldrig gått att lita på att det han har sagt verkligen har varit sant. Han ändrar sig dessutom hela tiden. Ingen har vetat att det han har sagt idag också gäller i morgon. Redan efter krigets första dagar trumpetade Trump ut över världen ”att USA redan hade vunnit kriget”. Ingen realistisk betraktare trodde naturligtvis på sådant skryt. Ingen trodde på Trump när han redan efter några dagars kris påstod att USA redan hade vunnit kriget.Bild: YouGov Bara en dåre kan förmås att tro att USA på några få dagar skulle klara av att besegra ett jätteland som Iran, ett land som dels är bergigt och otillgängligt med vidsträckta, bergiga och heta öknar, dels styrs av en synnerligen hårdför regim som sen länge har ord om sig att vara både uthållig och hänsynslös. Dasht-e Lut, även känd som Lutöknen, är en stor salt- och sandöken i sydöstra Iran. Den är framför allt känd för att vara en av världens hetaste och torraste platser, Satellitmätningar från NASA har visat att markytans temperatur i öknen kan nå upp till +70,7 grader. Det är den högsta uppmätta landytetemperaturen på jorden. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Kalut-öknen i sydöstra Iran är också en av jordens hetaste platser. Bild: Istockphoto.com/köpt bild En grupp fullt beväpnade iranska soldater spanar i öknen. Bild: Istockphoto.com/bil Ändå fortsatte Donald Trump att vecka efter vecka driva sitt mantra att ”USA hade vunnit kriget”. Så här lät det bland annat: ”Vi har slagit ut Iran totalt! Vi har förintat deras flotta och förstört deras flygvapen. De har ingen ammunition längre. Deras förråd av missiler är tomt. De har bara några drönare kvar”. Fågel Fenix som reste sig ur askan. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Det var inte alls sant – för likt en Fågel Fenix reste sig Iran varje gång upp ur askan och anlade moteld med hjälp av missiler och drönare som Trump påstod att Iran inte längre förfogade över. Till sist insåg väl Trump – åtminstone hans generaler – att det här kriget kunde bli långvarigt. USA var på väg att förlora, kanske inte i första hand militärt mot Iran utan mot världsopinionen och hemmaopinionen i USA. En femtedel av världens export av råolja stoppades när Iran stängde Hormuzsundet för större delen av de kommersiella transporterna. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Kriget blev alltmer impopulärt. Irans stängning av Hormuz-sundet i början av mars gjorde att en femtedel av världens råolja och flytande naturgas inte kunde levereras utan blev kvar i Persiska viken. Resultatet blev att oljepriserna sköt i höjden, liksom elpriserna. Oron för framtiden ökade – och det amerikanska mellanårsvalet (Midterm Elections) närmade sig med stormsteg Mellanårsvalet i november är inget presidentval utan ett val till den amerikanska kongressen. Vid mellanårsvalet ska ca 470 ledamöter i den amerikanska kongressen väljas. Dessutom hålls det guvörsval i 35 delstater. Går det dåligt för republikanerna i mellanårsvalet kan det leda till att demokraterna får majoritet både i senaten och i representanthuset. Det vore en katastrof för Donald Trump. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Ett nederlag i kriget mot Iran skulle betyda en katastrof för republikanerna i mellanårsvalet den 2 november i år. Risken finns att demokraterna skulle kunna ta över makten både i representanthuset och senaten. Därmed skulle även presidenten förlora en stor del av sin makt. USA:s förhandlare verkar inte ha den rätta kompetensen för att kunna förhandla med en så annorlunda fiende som Iran. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Under våren har det med kortare eller längre avbrott pågått något som har liknat fredsförhandlingar mellan USA och Iran med Pakistans regering och militär som medlare och med benäget stöd av ett antal arabländer i regionen som har tillfogats allvarliga skador av kriget. Förhandlingarna har gått minst sagt trögt. USA:s förhandlare verkar heller inte besitta den rätta kompetensen när det gäller att förhandla med en så ”annorlunda” fiende som Iran. Donald Trump slog världen med häpnad när han sent i lördags kväll basunerade ut att ett avtal om fred mellan USA och Iran ”i stort sett var klart”, något som han tvingades ta tillbaka redan dagen därpå. Bild: Iran International Samtidigt var det dessa ”tröga” och ”fruktlösa” förhandlingar som nu plötsligt hade blivit så framgångsrika att Donald Trump sent i lördags kväll tillkännagav att ”ett fredsavtal med Iran var i stort sett klart”. Det handlade bara om timmar, högst någon eller några dagar, innan avtalet kunde undertecknas. Bilder från flera möten mellan förhandlarna från Pakistan, Iran och vissa Gulfstater som flera gånger har träffats i Teheran under den senaste tiden. Men dessa förhandlare delade inte Trumps uppfattning om att ett avtal var klappat och klart. Till höger på bilden ses bland annat Irans utrikesminister Abbas Araqchi som skakar hand med Pakistans arméchef, som har varit djupt involverad i fredsförhandlingarna. Bild: IRNA Det skulle Donald Trump aldrig ha sagt! Protesterna infann sig omedelbart. Redan under söndagen började det hända saker. Den ena dementin efter den andra poppade upp från Iran. Dementierna var entydiga. Det var inte alls så att ett avtal med USA var i det närmaste klart. Donald Trump hade gått ut med felaktiga påståenden utan förankring i verkligheten. Esmaeil Baqaei är talesman för Irans utrikesdepartement. Bild: Tasnim News Agency Talesmannen för det iranska utrikesdepartementet Esmaeil Baqaei förklarade på en pressträff i Teheran på söndagskvällen att det inte alls handlade om något slutgiltigt avtal Det som Iran arbetade på var ett s k Memorandum of understanding, vilket är något helt annat. Ett Memorandum of understanding är inget slutgiltigt avtal utan bara en avsiktsförklaring, något som är viktigt att skilja mellan. Det är inget formellt bindande avtal. Det är istället en enklare avsiktsförklaring och ett ramverk för ett eventuellt framtida samarbete eller avtal. Ett ”Memorandum of understanding” innehåller normalt mest allmänna uttalanden om vad man vill att ett slutgiltigt avtal ska innehålla. Enligt talesmannen för utrikesdepartmentet hade frågan om Irans höganrikade uran inte ens diskuterats under förhandlingarna. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Esmaeil Bagaei avslöjade samtidigt att frågan om Irans höganrikade uran inte ens hade diskuterats under förhandlingarna. Den frågan skulle istället behandlas och förhandlas om under den 60 dagar långa vapenvila som skulle träda i kraft om parterna kom överens om den s k avsiktsförklaringen. Den slutliga freden skulle nås genom en ”tvåstegsraket”, om man får använda sig av det uttrycket. Tunnor innehållande radioaktivt avfall, som är ett högriskavfall. Bilden är en 3D-iillustration från Istockphoto.com/köpt bild Enligt uppgift förfogar Iran idag över uppskattningsvis 440,9 kg höganrikat uran. Detta uran är anrikat till 60 procents renhet. Enligt det Internationella atomenergiorganet IAEA skulle det uran som finns i Iran teoretiskt sett kunna räcka till att tillverka 10 kärnvapen; detta under förutsättning att uranet anrikas ytterligare till s k vapenklassad nivå, det vill säga 90 procents renhet. Iran förnekade i måndags att något avtal med USA inte alls var nära förestående. Bild: Istockphoto.com/köpt bild På måndagen deklarerade Iran än en gång att något avtal med USA inte alls var nära förestående (imminent) – trots att Iran medgav att parterna hade gjort framsteg i samtalen om ett ramverk som skulle kunna ligga till grund för ett slutligt fredsavtal. Ett fat med höganrikat iranskt uran. Illustration: stock-photo.com/köpt bild Bild på iranskt anrikningsverk för uran. Den statskontrollerade iranska nyhetsbyrån Tasnim News meddelade samtidigt att Iran inte hade accepterat några åtgärder i kärnkraftsfrågan i detta skede av samtalen med USA. De för Donald Trump så viktiga frågorna om uranet, kärnvapnen och även kärnkraften fanns alltså inte ens med i diskussionerna. Den frågan hade skjutits på framtiden. En bild på iranska centrifuger där uranet anrikas. Bilden togs 2019 av det Internationella Atomenergiorganet IAEA i samband med ett besök i Iran. Bild: IAEA Redan i söndags kväll, alltså bara ett dygn efter Donald Trumps utspel, avslöjade en journalist vid den arabiska TV-kanalen Al Jazeera på X att Donald Trump redan hade backat från sina uttalanden från lördagskvällen om ett avtal med Iran. Detta hade Trump gjort sen han hade utsatts för som det hette ”hård intern press”. Donald Trumps utspel var med andra ord inte förankrat hos hans egna förhandlare. Trump gick händelserna i förväg genom att utlova något som inte existerade i sinnevärlden. Detta har lett till försmädliga kommentarer bland iranska diplomater. Irans Moskva-ambassadör Kalim Jalali hånade USA i ett uttalande. Bild: IRNA Idag, tisdag, uppgav Irans ambassadör i Moskva Kazem Jalali för den statskontrollerade iranska nyhetsbyrån IRNA att amerikanska tjänstemän ”inte var samordnade” i samtalen mellan Teheran och Washington: Så här uttryckte han sig: ”De motstridiga ståndpunkter som har intagits av USA:s förhandlingsteam och president Donald Trump visar att amerikanska tjänstemän inte är samordnade med varandra i de pågående indirekta samtalen mellan Teheran och Washington med Pakistan som medlare.” Donald Trump Det var inte svårt att räkna ut att det var Donald Trumps utspel från i lördags och hans egna dementier senare som Jalali syftade på. Donald Trump hade alltså än en gång visat att hans ord inte är att lita på. Och igår, måndag, uttalade sig den vice talmannen i det iranska parlamentet Mahmoud Nabavian i hårda ordalag om vad ett avtal med USA måste innehålla om det ska accepteras av Iran. Så här sa Nabavian: Om Nabavians åsikt också är de iranska förhandlarnas åsikt så står parterna mycket långt ifrån varandra. Man ska heller inte glömma att Trump faktiskt är USA:s överbefälhavare och ytterst ansvarig för kriget i Mellanöstern och därmed också hur ett fredsavtal ska hanteras. En överbefälhavare förväntas inte läcka ut uppgifter till offentligheten som är direkt osanna, i synnerhet inte i slutskedet av en förhandling. Det är både ansvarslöst och kontraproduktivt och visar att USA:s president inte klarar av den tuffa uppgiften att leda sitt land. Man ska inte glömma att Donald Trump faktiskt är USA:s överbefälhavare. Av en sådan kräver man lite mer än vad han har presterat hittills under kriget i Mellanöstern. Donald Trump vände alltså snabbt på en femöring. På söndagseftermidagen uppgav han tvärtemot vad han hade sagt på lördagen att han nu hade uppmanat sina förhandlare att inte hasta fram en överenskommelse med Iran. Han tillade också att den amerikanska blockaden av iranska hamnar i Persiska viken skulle förbli i full kraft tills ett avtal hade nåtts, certifierats och undertecknats. Pressen att få slut på kriget håller på att göra Donald Trump panikslagen. Bild: Unilad Det här spektaklet visar med all önskvärd tydlighet den desperation och den panik som Donald Trump känner över att kriget aldrig tar slut. Pressen på honom att så fort som möjligt avsluta kriget för att rädda sitt eget politiska skinn verkar nu vara så stark att han inte drar sig för att ljuga eller förvanska sanningen. Samtidigt visar det som har hänt under de senaste dygnen att Iran inte har någon brådska när det gäller att enas om ett avtal med USA. Enligt iranska källor är det USA som har ”bönfallit” om att få till stånd ett fredsavtal samtidigt som Iran lugnt har lutat sig tillbaka. De iranska förhandlarna kan luta sig tillbaka på sina stolar. De verkar inte ha lika bråttom som Donald Trump. Bild: IRNA. Ju längre ett avtal dröjer desto bättre är det för Iran. Då undgår man i bästa fall många av de hårda ingrepp i den iranska politiken (t ex i kärnvapenfrågan) och försvarsväsendet som skulle bli fallet om USA fick igenom sina krav. Donald Trumps beteende under den gångna helgen kan ge en hint om att han är beredd att acceptera ett avtal med Iran som riskerar att göra USA till krigets store förlorare och Iran till krigets segrare. Det gäller inte minst frågan om Irans höganrikade uran och landets planer på kärnvapentillverkning. Detta har ju hela tiden varit USA:s och Israels huvudmål med anfallskriget mot Iran. Att kärnvapenfrågan inte ens har diskuterats i medlingsförhandlingarna måste ha blivit ett dråpslag för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Bild: Nyhetssajten Axios Donald Trumps märkliga utspel måste ha blivit ett dråpslag för Israel och Benjamin Netanyahu. Israels viktigaste mål med kriget har ju hela tiden varit att för all framtid hindra Iran från att tillverka kärnvapen. Kommer det här kriget att innebära slutet på vänskapen mellan Donald Trump och Benjamin Netanyahu? Om förhandlingarna om Irans uraninnehav skjuts framåt i tiden riskerar frågan att hamna i det osäkra och farliga vatten som ett uppskov i förhandlingarna om uranet och kärnvapnen skulle kunna innebära. En fråga som inte blir löst i det första skedet riskerar att aldrig blir löst. I bästa fall slutar det med en halvmesyr. Tunnor med anrikat uran. Bild: Center for Western Priorities Sen måste man ifrågasätta realismen i USA:s och Israels föresatser att gå in i Iran och handgripligen lägga beslag på tunnorna med höganrikat uran och föra dem ut ur landet. Ett högriskprojekt är bara förnamnet på en sådan insats. Är det överhuvudtaget möjligt att genomföra? Under de tre månader som kriget har pågått har USA inte gjort något enda försök att lägga beslag på de där tunnorna. Amerikanska soldater i solnedgången, kanske på väg att hämta tunnorna med höganrikat uran??? Bild: Istockphoto.com/köpt bild En sådan aktion skulle nämligen kräva att USA:s placerar ut specialutbildade elitförband på iransk mark. Dessa soldater skulle bli lätta byten för det Islamiska Revolutionsgardets armé. Det skulle innebära att många amerikanska soldater skulle riskera att dödas, något som Donald Trump har varit livrädd för ska hända. Mot bakgrund av detta måste man betrakta Donald Trumps krig i Mellanöstern som ännu mer meningslöst än det hittills har visat sig vara. USA:s prestige och position som stormakt kommer att krackelera ytterligare. Sannolikheten för att Donald Trump kan sitta kvar som president efter det här skulle bli mikroskopisk. Detta är en rävsax. Om det finns något som heter rävsax så är det den här sortens jaktredskap som USA:s president just nu har fastnat i. . Dela detta:FacebookTwitterLinkedInMerTumblrRedditPinterestPocketSkriv utE-postGilla detta:Gilla Laddar in … Läs även dessa inlägg
USA:a president Donald Trump försökte under den gångna pingsthelgen att än en gång slå blå dunster i ögonen på omvärlden genom att utropa att ett fredsavtal med Iran bara var några språkliga formuleringar bort, något som inte alls var sant. Det handlade istället om desinformation i den högre skolan från Donald Trumps sida. Donald Trumps bästa gren är att fara med osanning. Bild: Fars News Agency Vi har lärt oss att Donald Trumps bästa gren är att förvandla lögn till sanning och sanning till lögn. Eller var han dåligt informerad av sina egna rådgivare? Eller litade han för mycket på medlarna i Pakistan med vars hjälp USA skulle få slut på det avskydda, oprovocerade och fullkomligt meningslösa kriget? Någon förklaring måste det väl finnas till den desinformation om ett supersnabbt fredsavtal mellan USA och Iran som världen matades med under helgen. I ett inlägg på sitt internetforum Truth Social skrev Donald Trump sent på lördagskvällen att ”ett fredsavtal med Iran i stort sett är klart”. Ett fredsavtal med Iran var enligt Donald Trump bara några språkliga formuleringar bort. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Enligt presidenten var det bara några mindre detaljer som återstod i förhandlingarna. Dessa detaljer handlade om vissa språkliga formuleringar. ”Resultatet kommer att tillkännages inom kort”, skrev presidenten, något som tolkades som att USA nu hade freden som i en liten ask och att det mest var formaliteter som återstod. Enligt den amerikanska nyhetssajten Axios kommer avtalet att innebära en 60 dagars förlängning av vapenvilan. Hormuz-sundet skulle enligt Trump öppnas inom kort. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Samtidgt ska Hormozsundet öppnas för kommersiell trafik. USA kommer också att häva sin blockad mot iranska hamnar. Även striderna mellan Israel och Hizbollah i Libanon skulle upphöra. Däremot fanns det ingen överenskommelse om den för USA och Israel avgörande knäckfrågan, nämligen Irans höganrikade uran. Detta uran har USA krävt att få gräva upp och ta med sig hem för att det aldrig mer ska kunna hamna i iraniernas händer. Iran själv förklarade igår, måndag, att man kunde tänka sig att föra ut det höganrikade uranet utomlands om det blev Kina som tog hand om detl Det fanns inte ett ord skrivet om Irans höganrikade uran. Bilden har inget med sammanhanget att göra utan är en genrebild. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Hur frågan om uranet skulle lösas har hänskjutits till senare förhandlingar under den förlängda vapenvilan. Under dessa 60 dagar kommer de amerikanska styrkorna att stanna kvar i regionen. Först vid en slutgiltig överenskommelse kan en reell nedtrappning ske. Det var också en rad andra och för USA viktiga frågor som heller inte fanns med i förslaget till överenskommelse. Bland annat handlade det om USA:s krav om att Irans tillverkning av missiler och andra vapen skulle stoppas. Iranska s k Zolfaghar-missiler transporteras till Ryssland. Det här skulle ske genom en kombination av sanktioner, militära insatser, blockader och diplomatiska förhandlingar. Syftet var att begränsa Irans militära kapacitet. Ett iranskt jetplan är en del av en utomhusutställning som ingår i en utställning på The Museum ofIslamic Revolution and Holy Defence in Northern Tehran. Missiler som också är en del av utställningen och kan ses i bakgtunn på bilden. Bild: Istockphoto.com/köpt Ytterligare ett USA-krav som heller inte fanns med i utkastet till ett avtal är att hindra Iran från att stödja s k proxygrupper som de terrorstämplade grupperna Hamas (i Gaza), Hizbollah (i Libanon) och Huhti-rebellerna (i Jemen). Dessa grupper har Iran vräkt pengar och vapen över i syfte att med hjälp av rebellerna krossa Israel. USA:s president Donald Trump. Bild: Pool PictureOrsaken till Donald Trumps överraskande utspel om att ett avtal i praktiken var klart är sannolikt att presidenten så fort som möjligt vill ha slut på kriget, som har blivit en allt svårare belastning både för honom själv och för USA. Kriget i Mellanöstern har blivit en kvarnsten runt Donald Trumps hals. Därför gäller det att hitta olika abrovinklar för att få till stånd en snabb överenskommelse som båda parter kan acceptera. För det är bråttom nu. I första hand berodde brådskan på att trafiken genom Hormuz-sundet måste komma igång igen med det snaraste. Bild: Istockphoto.com/köpt bild I första hand handlar det nu om att fartygstrafiken genom Hormoz-sundet måste komma igång så fort som möjligt. För Iran är det viktigt att den amerikanska blockaden mot iranska hamnar skyndsamt avvecklas. Redan i krigets inledningsskede hävdade Donald Trump att USA redan hade vunnit kriget. Bild: Imago-Images.com/köpt bild Vi har redan vant oss vid att Donald Trump har ljugit och förvanskat sanningen om det här kriget. Det har aldrig gått att lita på att det han har sagt verkligen har varit sant. Han ändrar sig dessutom hela tiden. Ingen har vetat att det han har sagt idag också gäller i morgon. Redan efter krigets första dagar trumpetade Trump ut över världen ”att USA redan hade vunnit kriget”. Ingen realistisk betraktare trodde naturligtvis på sådant skryt. Ingen trodde på Trump när han redan efter några dagars kris påstod att USA redan hade vunnit kriget.Bild: YouGov Bara en dåre kan förmås att tro att USA på några få dagar skulle klara av att besegra ett jätteland som Iran, ett land som dels är bergigt och otillgängligt med vidsträckta, bergiga och heta öknar, dels styrs av en synnerligen hårdför regim som sen länge har ord om sig att vara både uthållig och hänsynslös. Dasht-e Lut, även känd som Lutöknen, är en stor salt- och sandöken i sydöstra Iran. Den är framför allt känd för att vara en av världens hetaste och torraste platser, Satellitmätningar från NASA har visat att markytans temperatur i öknen kan nå upp till +70,7 grader. Det är den högsta uppmätta landytetemperaturen på jorden. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Kalut-öknen i sydöstra Iran är också en av jordens hetaste platser. Bild: Istockphoto.com/köpt bild En grupp fullt beväpnade iranska soldater spanar i öknen. Bild: Istockphoto.com/bil Ändå fortsatte Donald Trump att vecka efter vecka driva sitt mantra att ”USA hade vunnit kriget”. Så här lät det bland annat: ”Vi har slagit ut Iran totalt! Vi har förintat deras flotta och förstört deras flygvapen. De har ingen ammunition längre. Deras förråd av missiler är tomt. De har bara några drönare kvar”. Fågel Fenix som reste sig ur askan. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Det var inte alls sant – för likt en Fågel Fenix reste sig Iran varje gång upp ur askan och anlade moteld med hjälp av missiler och drönare som Trump påstod att Iran inte längre förfogade över. Till sist insåg väl Trump – åtminstone hans generaler – att det här kriget kunde bli långvarigt. USA var på väg att förlora, kanske inte i första hand militärt mot Iran utan mot världsopinionen och hemmaopinionen i USA. En femtedel av världens export av råolja stoppades när Iran stängde Hormuzsundet för större delen av de kommersiella transporterna. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Kriget blev alltmer impopulärt. Irans stängning av Hormuz-sundet i början av mars gjorde att en femtedel av världens råolja och flytande naturgas inte kunde levereras utan blev kvar i Persiska viken. Resultatet blev att oljepriserna sköt i höjden, liksom elpriserna. Oron för framtiden ökade – och det amerikanska mellanårsvalet (Midterm Elections) närmade sig med stormsteg Mellanårsvalet i november är inget presidentval utan ett val till den amerikanska kongressen. Vid mellanårsvalet ska ca 470 ledamöter i den amerikanska kongressen väljas. Dessutom hålls det guvörsval i 35 delstater. Går det dåligt för republikanerna i mellanårsvalet kan det leda till att demokraterna får majoritet både i senaten och i representanthuset. Det vore en katastrof för Donald Trump. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Ett nederlag i kriget mot Iran skulle betyda en katastrof för republikanerna i mellanårsvalet den 2 november i år. Risken finns att demokraterna skulle kunna ta över makten både i representanthuset och senaten. Därmed skulle även presidenten förlora en stor del av sin makt. USA:s förhandlare verkar inte ha den rätta kompetensen för att kunna förhandla med en så annorlunda fiende som Iran. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Under våren har det med kortare eller längre avbrott pågått något som har liknat fredsförhandlingar mellan USA och Iran med Pakistans regering och militär som medlare och med benäget stöd av ett antal arabländer i regionen som har tillfogats allvarliga skador av kriget. Förhandlingarna har gått minst sagt trögt. USA:s förhandlare verkar heller inte besitta den rätta kompetensen när det gäller att förhandla med en så ”annorlunda” fiende som Iran. Donald Trump slog världen med häpnad när han sent i lördags kväll basunerade ut att ett avtal om fred mellan USA och Iran ”i stort sett var klart”, något som han tvingades ta tillbaka redan dagen därpå. Bild: Iran International Samtidigt var det dessa ”tröga” och ”fruktlösa” förhandlingar som nu plötsligt hade blivit så framgångsrika att Donald Trump sent i lördags kväll tillkännagav att ”ett fredsavtal med Iran var i stort sett klart”. Det handlade bara om timmar, högst någon eller några dagar, innan avtalet kunde undertecknas. Bilder från flera möten mellan förhandlarna från Pakistan, Iran och vissa Gulfstater som flera gånger har träffats i Teheran under den senaste tiden. Men dessa förhandlare delade inte Trumps uppfattning om att ett avtal var klappat och klart. Till höger på bilden ses bland annat Irans utrikesminister Abbas Araqchi som skakar hand med Pakistans arméchef, som har varit djupt involverad i fredsförhandlingarna. Bild: IRNA Det skulle Donald Trump aldrig ha sagt! Protesterna infann sig omedelbart. Redan under söndagen började det hända saker. Den ena dementin efter den andra poppade upp från Iran. Dementierna var entydiga. Det var inte alls så att ett avtal med USA var i det närmaste klart. Donald Trump hade gått ut med felaktiga påståenden utan förankring i verkligheten. Esmaeil Baqaei är talesman för Irans utrikesdepartement. Bild: Tasnim News Agency Talesmannen för det iranska utrikesdepartementet Esmaeil Baqaei förklarade på en pressträff i Teheran på söndagskvällen att det inte alls handlade om något slutgiltigt avtal Det som Iran arbetade på var ett s k Memorandum of understanding, vilket är något helt annat. Ett Memorandum of understanding är inget slutgiltigt avtal utan bara en avsiktsförklaring, något som är viktigt att skilja mellan. Det är inget formellt bindande avtal. Det är istället en enklare avsiktsförklaring och ett ramverk för ett eventuellt framtida samarbete eller avtal. Ett ”Memorandum of understanding” innehåller normalt mest allmänna uttalanden om vad man vill att ett slutgiltigt avtal ska innehålla. Enligt talesmannen för utrikesdepartmentet hade frågan om Irans höganrikade uran inte ens diskuterats under förhandlingarna. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Esmaeil Bagaei avslöjade samtidigt att frågan om Irans höganrikade uran inte ens hade diskuterats under förhandlingarna. Den frågan skulle istället behandlas och förhandlas om under den 60 dagar långa vapenvila som skulle träda i kraft om parterna kom överens om den s k avsiktsförklaringen. Den slutliga freden skulle nås genom en ”tvåstegsraket”, om man får använda sig av det uttrycket. Tunnor innehållande radioaktivt avfall, som är ett högriskavfall. Bilden är en 3D-iillustration från Istockphoto.com/köpt bild Enligt uppgift förfogar Iran idag över uppskattningsvis 440,9 kg höganrikat uran. Detta uran är anrikat till 60 procents renhet. Enligt det Internationella atomenergiorganet IAEA skulle det uran som finns i Iran teoretiskt sett kunna räcka till att tillverka 10 kärnvapen; detta under förutsättning att uranet anrikas ytterligare till s k vapenklassad nivå, det vill säga 90 procents renhet. Iran förnekade i måndags att något avtal med USA inte alls var nära förestående. Bild: Istockphoto.com/köpt bild På måndagen deklarerade Iran än en gång att något avtal med USA inte alls var nära förestående (imminent) – trots att Iran medgav att parterna hade gjort framsteg i samtalen om ett ramverk som skulle kunna ligga till grund för ett slutligt fredsavtal. Ett fat med höganrikat iranskt uran. Illustration: stock-photo.com/köpt bild Bild på iranskt anrikningsverk för uran. Den statskontrollerade iranska nyhetsbyrån Tasnim News meddelade samtidigt att Iran inte hade accepterat några åtgärder i kärnkraftsfrågan i detta skede av samtalen med USA. De för Donald Trump så viktiga frågorna om uranet, kärnvapnen och även kärnkraften fanns alltså inte ens med i diskussionerna. Den frågan hade skjutits på framtiden. En bild på iranska centrifuger där uranet anrikas. Bilden togs 2019 av det Internationella Atomenergiorganet IAEA i samband med ett besök i Iran. Bild: IAEA Redan i söndags kväll, alltså bara ett dygn efter Donald Trumps utspel, avslöjade en journalist vid den arabiska TV-kanalen Al Jazeera på X att Donald Trump redan hade backat från sina uttalanden från lördagskvällen om ett avtal med Iran. Detta hade Trump gjort sen han hade utsatts för som det hette ”hård intern press”. Donald Trumps utspel var med andra ord inte förankrat hos hans egna förhandlare. Trump gick händelserna i förväg genom att utlova något som inte existerade i sinnevärlden. Detta har lett till försmädliga kommentarer bland iranska diplomater. Irans Moskva-ambassadör Kalim Jalali hånade USA i ett uttalande. Bild: IRNA Idag, tisdag, uppgav Irans ambassadör i Moskva Kazem Jalali för den statskontrollerade iranska nyhetsbyrån IRNA att amerikanska tjänstemän ”inte var samordnade” i samtalen mellan Teheran och Washington: Så här uttryckte han sig: ”De motstridiga ståndpunkter som har intagits av USA:s förhandlingsteam och president Donald Trump visar att amerikanska tjänstemän inte är samordnade med varandra i de pågående indirekta samtalen mellan Teheran och Washington med Pakistan som medlare.” Donald Trump Det var inte svårt att räkna ut att det var Donald Trumps utspel från i lördags och hans egna dementier senare som Jalali syftade på. Donald Trump hade alltså än en gång visat att hans ord inte är att lita på. Och igår, måndag, uttalade sig den vice talmannen i det iranska parlamentet Mahmoud Nabavian i hårda ordalag om vad ett avtal med USA måste innehålla om det ska accepteras av Iran. Så här sa Nabavian: Om Nabavians åsikt också är de iranska förhandlarnas åsikt så står parterna mycket långt ifrån varandra. Man ska heller inte glömma att Trump faktiskt är USA:s överbefälhavare och ytterst ansvarig för kriget i Mellanöstern och därmed också hur ett fredsavtal ska hanteras. En överbefälhavare förväntas inte läcka ut uppgifter till offentligheten som är direkt osanna, i synnerhet inte i slutskedet av en förhandling. Det är både ansvarslöst och kontraproduktivt och visar att USA:s president inte klarar av den tuffa uppgiften att leda sitt land. Man ska inte glömma att Donald Trump faktiskt är USA:s överbefälhavare. Av en sådan kräver man lite mer än vad han har presterat hittills under kriget i Mellanöstern. Donald Trump vände alltså snabbt på en femöring. På söndagseftermidagen uppgav han tvärtemot vad han hade sagt på lördagen att han nu hade uppmanat sina förhandlare att inte hasta fram en överenskommelse med Iran. Han tillade också att den amerikanska blockaden av iranska hamnar i Persiska viken skulle förbli i full kraft tills ett avtal hade nåtts, certifierats och undertecknats. Pressen att få slut på kriget håller på att göra Donald Trump panikslagen. Bild: Unilad Det här spektaklet visar med all önskvärd tydlighet den desperation och den panik som Donald Trump känner över att kriget aldrig tar slut. Pressen på honom att så fort som möjligt avsluta kriget för att rädda sitt eget politiska skinn verkar nu vara så stark att han inte drar sig för att ljuga eller förvanska sanningen. Samtidigt visar det som har hänt under de senaste dygnen att Iran inte har någon brådska när det gäller att enas om ett avtal med USA. Enligt iranska källor är det USA som har ”bönfallit” om att få till stånd ett fredsavtal samtidigt som Iran lugnt har lutat sig tillbaka. De iranska förhandlarna kan luta sig tillbaka på sina stolar. De verkar inte ha lika bråttom som Donald Trump. Bild: IRNA. Ju längre ett avtal dröjer desto bättre är det för Iran. Då undgår man i bästa fall många av de hårda ingrepp i den iranska politiken (t ex i kärnvapenfrågan) och försvarsväsendet som skulle bli fallet om USA fick igenom sina krav. Donald Trumps beteende under den gångna helgen kan ge en hint om att han är beredd att acceptera ett avtal med Iran som riskerar att göra USA till krigets store förlorare och Iran till krigets segrare. Det gäller inte minst frågan om Irans höganrikade uran och landets planer på kärnvapentillverkning. Detta har ju hela tiden varit USA:s och Israels huvudmål med anfallskriget mot Iran. Att kärnvapenfrågan inte ens har diskuterats i medlingsförhandlingarna måste ha blivit ett dråpslag för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Bild: Nyhetssajten Axios Donald Trumps märkliga utspel måste ha blivit ett dråpslag för Israel och Benjamin Netanyahu. Israels viktigaste mål med kriget har ju hela tiden varit att för all framtid hindra Iran från att tillverka kärnvapen. Kommer det här kriget att innebära slutet på vänskapen mellan Donald Trump och Benjamin Netanyahu? Om förhandlingarna om Irans uraninnehav skjuts framåt i tiden riskerar frågan att hamna i det osäkra och farliga vatten som ett uppskov i förhandlingarna om uranet och kärnvapnen skulle kunna innebära. En fråga som inte blir löst i det första skedet riskerar att aldrig blir löst. I bästa fall slutar det med en halvmesyr. Tunnor med anrikat uran. Bild: Center for Western Priorities Sen måste man ifrågasätta realismen i USA:s och Israels föresatser att gå in i Iran och handgripligen lägga beslag på tunnorna med höganrikat uran och föra dem ut ur landet. Ett högriskprojekt är bara förnamnet på en sådan insats. Är det överhuvudtaget möjligt att genomföra? Under de tre månader som kriget har pågått har USA inte gjort något enda försök att lägga beslag på de där tunnorna. Amerikanska soldater i solnedgången, kanske på väg att hämta tunnorna med höganrikat uran??? Bild: Istockphoto.com/köpt bild En sådan aktion skulle nämligen kräva att USA:s placerar ut specialutbildade elitförband på iransk mark. Dessa soldater skulle bli lätta byten för det Islamiska Revolutionsgardets armé. Det skulle innebära att många amerikanska soldater skulle riskera att dödas, något som Donald Trump har varit livrädd för ska hända. Mot bakgrund av detta måste man betrakta Donald Trumps krig i Mellanöstern som ännu mer meningslöst än det hittills har visat sig vara. USA:s prestige och position som stormakt kommer att krackelera ytterligare. Sannolikheten för att Donald Trump kan sitta kvar som president efter det här skulle bli mikroskopisk. Detta är en rävsax. Om det finns något som heter rävsax så är det den här sortens jaktredskap som USA:s president just nu har fastnat i. .
USA:a president Donald Trump försökte under den gångna pingsthelgen att än en gång slå blå dunster i ögonen på omvärlden genom att utropa att ett fredsavtal med Iran bara var några språkliga formuleringar bort, något som inte alls var sant. Det handlade istället om desinformation i den högre skolan från Donald Trumps sida. Donald Trumps bästa gren är att fara med osanning. Bild: Fars News Agency Vi har lärt oss att Donald Trumps bästa gren är att förvandla lögn till sanning och sanning till lögn. Eller var han dåligt informerad av sina egna rådgivare? Eller litade han för mycket på medlarna i Pakistan med vars hjälp USA skulle få slut på det avskydda, oprovocerade och fullkomligt meningslösa kriget? Någon förklaring måste det väl finnas till den desinformation om ett supersnabbt fredsavtal mellan USA och Iran som världen matades med under helgen. I ett inlägg på sitt internetforum Truth Social skrev Donald Trump sent på lördagskvällen att ”ett fredsavtal med Iran i stort sett är klart”. Ett fredsavtal med Iran var enligt Donald Trump bara några språkliga formuleringar bort. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Enligt presidenten var det bara några mindre detaljer som återstod i förhandlingarna. Dessa detaljer handlade om vissa språkliga formuleringar. ”Resultatet kommer att tillkännages inom kort”, skrev presidenten, något som tolkades som att USA nu hade freden som i en liten ask och att det mest var formaliteter som återstod. Enligt den amerikanska nyhetssajten Axios kommer avtalet att innebära en 60 dagars förlängning av vapenvilan. Hormuz-sundet skulle enligt Trump öppnas inom kort. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Samtidgt ska Hormozsundet öppnas för kommersiell trafik. USA kommer också att häva sin blockad mot iranska hamnar. Även striderna mellan Israel och Hizbollah i Libanon skulle upphöra. Däremot fanns det ingen överenskommelse om den för USA och Israel avgörande knäckfrågan, nämligen Irans höganrikade uran. Detta uran har USA krävt att få gräva upp och ta med sig hem för att det aldrig mer ska kunna hamna i iraniernas händer. Iran själv förklarade igår, måndag, att man kunde tänka sig att föra ut det höganrikade uranet utomlands om det blev Kina som tog hand om detl Det fanns inte ett ord skrivet om Irans höganrikade uran. Bilden har inget med sammanhanget att göra utan är en genrebild. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Hur frågan om uranet skulle lösas har hänskjutits till senare förhandlingar under den förlängda vapenvilan. Under dessa 60 dagar kommer de amerikanska styrkorna att stanna kvar i regionen. Först vid en slutgiltig överenskommelse kan en reell nedtrappning ske. Det var också en rad andra och för USA viktiga frågor som heller inte fanns med i förslaget till överenskommelse. Bland annat handlade det om USA:s krav om att Irans tillverkning av missiler och andra vapen skulle stoppas. Iranska s k Zolfaghar-missiler transporteras till Ryssland. Det här skulle ske genom en kombination av sanktioner, militära insatser, blockader och diplomatiska förhandlingar. Syftet var att begränsa Irans militära kapacitet. Ett iranskt jetplan är en del av en utomhusutställning som ingår i en utställning på The Museum ofIslamic Revolution and Holy Defence in Northern Tehran. Missiler som också är en del av utställningen och kan ses i bakgtunn på bilden. Bild: Istockphoto.com/köpt Ytterligare ett USA-krav som heller inte fanns med i utkastet till ett avtal är att hindra Iran från att stödja s k proxygrupper som de terrorstämplade grupperna Hamas (i Gaza), Hizbollah (i Libanon) och Huhti-rebellerna (i Jemen). Dessa grupper har Iran vräkt pengar och vapen över i syfte att med hjälp av rebellerna krossa Israel. USA:s president Donald Trump. Bild: Pool PictureOrsaken till Donald Trumps överraskande utspel om att ett avtal i praktiken var klart är sannolikt att presidenten så fort som möjligt vill ha slut på kriget, som har blivit en allt svårare belastning både för honom själv och för USA. Kriget i Mellanöstern har blivit en kvarnsten runt Donald Trumps hals. Därför gäller det att hitta olika abrovinklar för att få till stånd en snabb överenskommelse som båda parter kan acceptera. För det är bråttom nu. I första hand berodde brådskan på att trafiken genom Hormuz-sundet måste komma igång igen med det snaraste. Bild: Istockphoto.com/köpt bild I första hand handlar det nu om att fartygstrafiken genom Hormoz-sundet måste komma igång så fort som möjligt. För Iran är det viktigt att den amerikanska blockaden mot iranska hamnar skyndsamt avvecklas. Redan i krigets inledningsskede hävdade Donald Trump att USA redan hade vunnit kriget. Bild: Imago-Images.com/köpt bild Vi har redan vant oss vid att Donald Trump har ljugit och förvanskat sanningen om det här kriget. Det har aldrig gått att lita på att det han har sagt verkligen har varit sant. Han ändrar sig dessutom hela tiden. Ingen har vetat att det han har sagt idag också gäller i morgon. Redan efter krigets första dagar trumpetade Trump ut över världen ”att USA redan hade vunnit kriget”. Ingen realistisk betraktare trodde naturligtvis på sådant skryt. Ingen trodde på Trump när han redan efter några dagars kris påstod att USA redan hade vunnit kriget.Bild: YouGov Bara en dåre kan förmås att tro att USA på några få dagar skulle klara av att besegra ett jätteland som Iran, ett land som dels är bergigt och otillgängligt med vidsträckta, bergiga och heta öknar, dels styrs av en synnerligen hårdför regim som sen länge har ord om sig att vara både uthållig och hänsynslös. Dasht-e Lut, även känd som Lutöknen, är en stor salt- och sandöken i sydöstra Iran. Den är framför allt känd för att vara en av världens hetaste och torraste platser, Satellitmätningar från NASA har visat att markytans temperatur i öknen kan nå upp till +70,7 grader. Det är den högsta uppmätta landytetemperaturen på jorden. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Kalut-öknen i sydöstra Iran är också en av jordens hetaste platser. Bild: Istockphoto.com/köpt bild En grupp fullt beväpnade iranska soldater spanar i öknen. Bild: Istockphoto.com/bil Ändå fortsatte Donald Trump att vecka efter vecka driva sitt mantra att ”USA hade vunnit kriget”. Så här lät det bland annat: ”Vi har slagit ut Iran totalt! Vi har förintat deras flotta och förstört deras flygvapen. De har ingen ammunition längre. Deras förråd av missiler är tomt. De har bara några drönare kvar”. Fågel Fenix som reste sig ur askan. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Det var inte alls sant – för likt en Fågel Fenix reste sig Iran varje gång upp ur askan och anlade moteld med hjälp av missiler och drönare som Trump påstod att Iran inte längre förfogade över. Till sist insåg väl Trump – åtminstone hans generaler – att det här kriget kunde bli långvarigt. USA var på väg att förlora, kanske inte i första hand militärt mot Iran utan mot världsopinionen och hemmaopinionen i USA. En femtedel av världens export av råolja stoppades när Iran stängde Hormuzsundet för större delen av de kommersiella transporterna. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Kriget blev alltmer impopulärt. Irans stängning av Hormuz-sundet i början av mars gjorde att en femtedel av världens råolja och flytande naturgas inte kunde levereras utan blev kvar i Persiska viken. Resultatet blev att oljepriserna sköt i höjden, liksom elpriserna. Oron för framtiden ökade – och det amerikanska mellanårsvalet (Midterm Elections) närmade sig med stormsteg Mellanårsvalet i november är inget presidentval utan ett val till den amerikanska kongressen. Vid mellanårsvalet ska ca 470 ledamöter i den amerikanska kongressen väljas. Dessutom hålls det guvörsval i 35 delstater. Går det dåligt för republikanerna i mellanårsvalet kan det leda till att demokraterna får majoritet både i senaten och i representanthuset. Det vore en katastrof för Donald Trump. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Ett nederlag i kriget mot Iran skulle betyda en katastrof för republikanerna i mellanårsvalet den 2 november i år. Risken finns att demokraterna skulle kunna ta över makten både i representanthuset och senaten. Därmed skulle även presidenten förlora en stor del av sin makt. USA:s förhandlare verkar inte ha den rätta kompetensen för att kunna förhandla med en så annorlunda fiende som Iran. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Under våren har det med kortare eller längre avbrott pågått något som har liknat fredsförhandlingar mellan USA och Iran med Pakistans regering och militär som medlare och med benäget stöd av ett antal arabländer i regionen som har tillfogats allvarliga skador av kriget. Förhandlingarna har gått minst sagt trögt. USA:s förhandlare verkar heller inte besitta den rätta kompetensen när det gäller att förhandla med en så ”annorlunda” fiende som Iran. Donald Trump slog världen med häpnad när han sent i lördags kväll basunerade ut att ett avtal om fred mellan USA och Iran ”i stort sett var klart”, något som han tvingades ta tillbaka redan dagen därpå. Bild: Iran International Samtidigt var det dessa ”tröga” och ”fruktlösa” förhandlingar som nu plötsligt hade blivit så framgångsrika att Donald Trump sent i lördags kväll tillkännagav att ”ett fredsavtal med Iran var i stort sett klart”. Det handlade bara om timmar, högst någon eller några dagar, innan avtalet kunde undertecknas. Bilder från flera möten mellan förhandlarna från Pakistan, Iran och vissa Gulfstater som flera gånger har träffats i Teheran under den senaste tiden. Men dessa förhandlare delade inte Trumps uppfattning om att ett avtal var klappat och klart. Till höger på bilden ses bland annat Irans utrikesminister Abbas Araqchi som skakar hand med Pakistans arméchef, som har varit djupt involverad i fredsförhandlingarna. Bild: IRNA Det skulle Donald Trump aldrig ha sagt! Protesterna infann sig omedelbart. Redan under söndagen började det hända saker. Den ena dementin efter den andra poppade upp från Iran. Dementierna var entydiga. Det var inte alls så att ett avtal med USA var i det närmaste klart. Donald Trump hade gått ut med felaktiga påståenden utan förankring i verkligheten. Esmaeil Baqaei är talesman för Irans utrikesdepartement. Bild: Tasnim News Agency Talesmannen för det iranska utrikesdepartementet Esmaeil Baqaei förklarade på en pressträff i Teheran på söndagskvällen att det inte alls handlade om något slutgiltigt avtal Det som Iran arbetade på var ett s k Memorandum of understanding, vilket är något helt annat. Ett Memorandum of understanding är inget slutgiltigt avtal utan bara en avsiktsförklaring, något som är viktigt att skilja mellan. Det är inget formellt bindande avtal. Det är istället en enklare avsiktsförklaring och ett ramverk för ett eventuellt framtida samarbete eller avtal. Ett ”Memorandum of understanding” innehåller normalt mest allmänna uttalanden om vad man vill att ett slutgiltigt avtal ska innehålla. Enligt talesmannen för utrikesdepartmentet hade frågan om Irans höganrikade uran inte ens diskuterats under förhandlingarna. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Esmaeil Bagaei avslöjade samtidigt att frågan om Irans höganrikade uran inte ens hade diskuterats under förhandlingarna. Den frågan skulle istället behandlas och förhandlas om under den 60 dagar långa vapenvila som skulle träda i kraft om parterna kom överens om den s k avsiktsförklaringen. Den slutliga freden skulle nås genom en ”tvåstegsraket”, om man får använda sig av det uttrycket. Tunnor innehållande radioaktivt avfall, som är ett högriskavfall. Bilden är en 3D-iillustration från Istockphoto.com/köpt bild Enligt uppgift förfogar Iran idag över uppskattningsvis 440,9 kg höganrikat uran. Detta uran är anrikat till 60 procents renhet. Enligt det Internationella atomenergiorganet IAEA skulle det uran som finns i Iran teoretiskt sett kunna räcka till att tillverka 10 kärnvapen; detta under förutsättning att uranet anrikas ytterligare till s k vapenklassad nivå, det vill säga 90 procents renhet. Iran förnekade i måndags att något avtal med USA inte alls var nära förestående. Bild: Istockphoto.com/köpt bild På måndagen deklarerade Iran än en gång att något avtal med USA inte alls var nära förestående (imminent) – trots att Iran medgav att parterna hade gjort framsteg i samtalen om ett ramverk som skulle kunna ligga till grund för ett slutligt fredsavtal. Ett fat med höganrikat iranskt uran. Illustration: stock-photo.com/köpt bild Bild på iranskt anrikningsverk för uran. Den statskontrollerade iranska nyhetsbyrån Tasnim News meddelade samtidigt att Iran inte hade accepterat några åtgärder i kärnkraftsfrågan i detta skede av samtalen med USA. De för Donald Trump så viktiga frågorna om uranet, kärnvapnen och även kärnkraften fanns alltså inte ens med i diskussionerna. Den frågan hade skjutits på framtiden. En bild på iranska centrifuger där uranet anrikas. Bilden togs 2019 av det Internationella Atomenergiorganet IAEA i samband med ett besök i Iran. Bild: IAEA Redan i söndags kväll, alltså bara ett dygn efter Donald Trumps utspel, avslöjade en journalist vid den arabiska TV-kanalen Al Jazeera på X att Donald Trump redan hade backat från sina uttalanden från lördagskvällen om ett avtal med Iran. Detta hade Trump gjort sen han hade utsatts för som det hette ”hård intern press”. Donald Trumps utspel var med andra ord inte förankrat hos hans egna förhandlare. Trump gick händelserna i förväg genom att utlova något som inte existerade i sinnevärlden. Detta har lett till försmädliga kommentarer bland iranska diplomater. Irans Moskva-ambassadör Kalim Jalali hånade USA i ett uttalande. Bild: IRNA Idag, tisdag, uppgav Irans ambassadör i Moskva Kazem Jalali för den statskontrollerade iranska nyhetsbyrån IRNA att amerikanska tjänstemän ”inte var samordnade” i samtalen mellan Teheran och Washington: Så här uttryckte han sig: ”De motstridiga ståndpunkter som har intagits av USA:s förhandlingsteam och president Donald Trump visar att amerikanska tjänstemän inte är samordnade med varandra i de pågående indirekta samtalen mellan Teheran och Washington med Pakistan som medlare.” Donald Trump Det var inte svårt att räkna ut att det var Donald Trumps utspel från i lördags och hans egna dementier senare som Jalali syftade på. Donald Trump hade alltså än en gång visat att hans ord inte är att lita på. Och igår, måndag, uttalade sig den vice talmannen i det iranska parlamentet Mahmoud Nabavian i hårda ordalag om vad ett avtal med USA måste innehålla om det ska accepteras av Iran. Så här sa Nabavian: Om Nabavians åsikt också är de iranska förhandlarnas åsikt så står parterna mycket långt ifrån varandra. Man ska heller inte glömma att Trump faktiskt är USA:s överbefälhavare och ytterst ansvarig för kriget i Mellanöstern och därmed också hur ett fredsavtal ska hanteras. En överbefälhavare förväntas inte läcka ut uppgifter till offentligheten som är direkt osanna, i synnerhet inte i slutskedet av en förhandling. Det är både ansvarslöst och kontraproduktivt och visar att USA:s president inte klarar av den tuffa uppgiften att leda sitt land. Man ska inte glömma att Donald Trump faktiskt är USA:s överbefälhavare. Av en sådan kräver man lite mer än vad han har presterat hittills under kriget i Mellanöstern. Donald Trump vände alltså snabbt på en femöring. På söndagseftermidagen uppgav han tvärtemot vad han hade sagt på lördagen att han nu hade uppmanat sina förhandlare att inte hasta fram en överenskommelse med Iran. Han tillade också att den amerikanska blockaden av iranska hamnar i Persiska viken skulle förbli i full kraft tills ett avtal hade nåtts, certifierats och undertecknats. Pressen att få slut på kriget håller på att göra Donald Trump panikslagen. Bild: Unilad Det här spektaklet visar med all önskvärd tydlighet den desperation och den panik som Donald Trump känner över att kriget aldrig tar slut. Pressen på honom att så fort som möjligt avsluta kriget för att rädda sitt eget politiska skinn verkar nu vara så stark att han inte drar sig för att ljuga eller förvanska sanningen. Samtidigt visar det som har hänt under de senaste dygnen att Iran inte har någon brådska när det gäller att enas om ett avtal med USA. Enligt iranska källor är det USA som har ”bönfallit” om att få till stånd ett fredsavtal samtidigt som Iran lugnt har lutat sig tillbaka. De iranska förhandlarna kan luta sig tillbaka på sina stolar. De verkar inte ha lika bråttom som Donald Trump. Bild: IRNA.
USA:a president Donald Trump försökte under den gångna pingsthelgen att än en gång slå blå dunster i ögonen på omvärlden genom att utropa att ett fredsavtal med Iran bara var några språkliga formuleringar bort, något som inte alls var sant. Det handlade istället om desinformation i den högre skolan från Donald Trumps sida. Donald Trumps bästa gren är att fara med osanning. Bild: Fars News Agency Vi har lärt oss att Donald Trumps bästa gren är att förvandla lögn till sanning och sanning till lögn. Eller var han dåligt informerad av sina egna rådgivare? Eller litade han för mycket på medlarna i Pakistan med vars hjälp USA skulle få slut på det avskydda, oprovocerade och fullkomligt meningslösa kriget? Någon förklaring måste det väl finnas till den desinformation om ett supersnabbt fredsavtal mellan USA och Iran som världen matades med under helgen. I ett inlägg på sitt internetforum Truth Social skrev Donald Trump sent på lördagskvällen att ”ett fredsavtal med Iran i stort sett är klart”. Ett fredsavtal med Iran var enligt Donald Trump bara några språkliga formuleringar bort. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Enligt presidenten var det bara några mindre detaljer som återstod i förhandlingarna. Dessa detaljer handlade om vissa språkliga formuleringar. ”Resultatet kommer att tillkännages inom kort”, skrev presidenten, något som tolkades som att USA nu hade freden som i en liten ask och att det mest var formaliteter som återstod. Enligt den amerikanska nyhetssajten Axios kommer avtalet att innebära en 60 dagars förlängning av vapenvilan. Hormuz-sundet skulle enligt Trump öppnas inom kort. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Samtidgt ska Hormozsundet öppnas för kommersiell trafik. USA kommer också att häva sin blockad mot iranska hamnar. Även striderna mellan Israel och Hizbollah i Libanon skulle upphöra. Däremot fanns det ingen överenskommelse om den för USA och Israel avgörande knäckfrågan, nämligen Irans höganrikade uran. Detta uran har USA krävt att få gräva upp och ta med sig hem för att det aldrig mer ska kunna hamna i iraniernas händer. Iran själv förklarade igår, måndag, att man kunde tänka sig att föra ut det höganrikade uranet utomlands om det blev Kina som tog hand om detl Det fanns inte ett ord skrivet om Irans höganrikade uran. Bilden har inget med sammanhanget att göra utan är en genrebild. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Hur frågan om uranet skulle lösas har hänskjutits till senare förhandlingar under den förlängda vapenvilan. Under dessa 60 dagar kommer de amerikanska styrkorna att stanna kvar i regionen. Först vid en slutgiltig överenskommelse kan en reell nedtrappning ske. Det var också en rad andra och för USA viktiga frågor som heller inte fanns med i förslaget till överenskommelse. Bland annat handlade det om USA:s krav om att Irans tillverkning av missiler och andra vapen skulle stoppas. Iranska s k Zolfaghar-missiler transporteras till Ryssland. Det här skulle ske genom en kombination av sanktioner, militära insatser, blockader och diplomatiska förhandlingar. Syftet var att begränsa Irans militära kapacitet. Ett iranskt jetplan är en del av en utomhusutställning som ingår i en utställning på The Museum ofIslamic Revolution and Holy Defence in Northern Tehran. Missiler som också är en del av utställningen och kan ses i bakgtunn på bilden. Bild: Istockphoto.com/köpt
Ytterligare ett USA-krav som heller inte fanns med i utkastet till ett avtal är att hindra Iran från att stödja s k proxygrupper som de terrorstämplade grupperna Hamas (i Gaza), Hizbollah (i Libanon) och Huhti-rebellerna (i Jemen). Dessa grupper har Iran vräkt pengar och vapen över i syfte att med hjälp av rebellerna krossa Israel. USA:s president Donald Trump. Bild: Pool PictureOrsaken till Donald Trumps överraskande utspel om att ett avtal i praktiken var klart är sannolikt att presidenten så fort som möjligt vill ha slut på kriget, som har blivit en allt svårare belastning både för honom själv och för USA. Kriget i Mellanöstern har blivit en kvarnsten runt Donald Trumps hals. Därför gäller det att hitta olika abrovinklar för att få till stånd en snabb överenskommelse som båda parter kan acceptera. För det är bråttom nu. I första hand berodde brådskan på att trafiken genom Hormuz-sundet måste komma igång igen med det snaraste. Bild: Istockphoto.com/köpt bild I första hand handlar det nu om att fartygstrafiken genom Hormoz-sundet måste komma igång så fort som möjligt. För Iran är det viktigt att den amerikanska blockaden mot iranska hamnar skyndsamt avvecklas. Redan i krigets inledningsskede hävdade Donald Trump att USA redan hade vunnit kriget. Bild: Imago-Images.com/köpt bild Vi har redan vant oss vid att Donald Trump har ljugit och förvanskat sanningen om det här kriget. Det har aldrig gått att lita på att det han har sagt verkligen har varit sant. Han ändrar sig dessutom hela tiden. Ingen har vetat att det han har sagt idag också gäller i morgon. Redan efter krigets första dagar trumpetade Trump ut över världen ”att USA redan hade vunnit kriget”. Ingen realistisk betraktare trodde naturligtvis på sådant skryt. Ingen trodde på Trump när han redan efter några dagars kris påstod att USA redan hade vunnit kriget.Bild: YouGov Bara en dåre kan förmås att tro att USA på några få dagar skulle klara av att besegra ett jätteland som Iran, ett land som dels är bergigt och otillgängligt med vidsträckta, bergiga och heta öknar, dels styrs av en synnerligen hårdför regim som sen länge har ord om sig att vara både uthållig och hänsynslös. Dasht-e Lut, även känd som Lutöknen, är en stor salt- och sandöken i sydöstra Iran. Den är framför allt känd för att vara en av världens hetaste och torraste platser, Satellitmätningar från NASA har visat att markytans temperatur i öknen kan nå upp till +70,7 grader. Det är den högsta uppmätta landytetemperaturen på jorden. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Kalut-öknen i sydöstra Iran är också en av jordens hetaste platser. Bild: Istockphoto.com/köpt bild En grupp fullt beväpnade iranska soldater spanar i öknen. Bild: Istockphoto.com/bil Ändå fortsatte Donald Trump att vecka efter vecka driva sitt mantra att ”USA hade vunnit kriget”. Så här lät det bland annat: ”Vi har slagit ut Iran totalt! Vi har förintat deras flotta och förstört deras flygvapen. De har ingen ammunition längre. Deras förråd av missiler är tomt. De har bara några drönare kvar”. Fågel Fenix som reste sig ur askan. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Det var inte alls sant – för likt en Fågel Fenix reste sig Iran varje gång upp ur askan och anlade moteld med hjälp av missiler och drönare som Trump påstod att Iran inte längre förfogade över. Till sist insåg väl Trump – åtminstone hans generaler – att det här kriget kunde bli långvarigt. USA var på väg att förlora, kanske inte i första hand militärt mot Iran utan mot världsopinionen och hemmaopinionen i USA. En femtedel av världens export av råolja stoppades när Iran stängde Hormuzsundet för större delen av de kommersiella transporterna. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Kriget blev alltmer impopulärt. Irans stängning av Hormuz-sundet i början av mars gjorde att en femtedel av världens råolja och flytande naturgas inte kunde levereras utan blev kvar i Persiska viken. Resultatet blev att oljepriserna sköt i höjden, liksom elpriserna. Oron för framtiden ökade – och det amerikanska mellanårsvalet (Midterm Elections) närmade sig med stormsteg Mellanårsvalet i november är inget presidentval utan ett val till den amerikanska kongressen. Vid mellanårsvalet ska ca 470 ledamöter i den amerikanska kongressen väljas. Dessutom hålls det guvörsval i 35 delstater. Går det dåligt för republikanerna i mellanårsvalet kan det leda till att demokraterna får majoritet både i senaten och i representanthuset. Det vore en katastrof för Donald Trump. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Ett nederlag i kriget mot Iran skulle betyda en katastrof för republikanerna i mellanårsvalet den 2 november i år. Risken finns att demokraterna skulle kunna ta över makten både i representanthuset och senaten. Därmed skulle även presidenten förlora en stor del av sin makt. USA:s förhandlare verkar inte ha den rätta kompetensen för att kunna förhandla med en så annorlunda fiende som Iran. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Under våren har det med kortare eller längre avbrott pågått något som har liknat fredsförhandlingar mellan USA och Iran med Pakistans regering och militär som medlare och med benäget stöd av ett antal arabländer i regionen som har tillfogats allvarliga skador av kriget. Förhandlingarna har gått minst sagt trögt. USA:s förhandlare verkar heller inte besitta den rätta kompetensen när det gäller att förhandla med en så ”annorlunda” fiende som Iran. Donald Trump slog världen med häpnad när han sent i lördags kväll basunerade ut att ett avtal om fred mellan USA och Iran ”i stort sett var klart”, något som han tvingades ta tillbaka redan dagen därpå. Bild: Iran International Samtidigt var det dessa ”tröga” och ”fruktlösa” förhandlingar som nu plötsligt hade blivit så framgångsrika att Donald Trump sent i lördags kväll tillkännagav att ”ett fredsavtal med Iran var i stort sett klart”. Det handlade bara om timmar, högst någon eller några dagar, innan avtalet kunde undertecknas. Bilder från flera möten mellan förhandlarna från Pakistan, Iran och vissa Gulfstater som flera gånger har träffats i Teheran under den senaste tiden. Men dessa förhandlare delade inte Trumps uppfattning om att ett avtal var klappat och klart. Till höger på bilden ses bland annat Irans utrikesminister Abbas Araqchi som skakar hand med Pakistans arméchef, som har varit djupt involverad i fredsförhandlingarna. Bild: IRNA Det skulle Donald Trump aldrig ha sagt! Protesterna infann sig omedelbart. Redan under söndagen började det hända saker. Den ena dementin efter den andra poppade upp från Iran. Dementierna var entydiga. Det var inte alls så att ett avtal med USA var i det närmaste klart. Donald Trump hade gått ut med felaktiga påståenden utan förankring i verkligheten. Esmaeil Baqaei är talesman för Irans utrikesdepartement. Bild: Tasnim News Agency Talesmannen för det iranska utrikesdepartementet Esmaeil Baqaei förklarade på en pressträff i Teheran på söndagskvällen att det inte alls handlade om något slutgiltigt avtal Det som Iran arbetade på var ett s k Memorandum of understanding, vilket är något helt annat. Ett Memorandum of understanding är inget slutgiltigt avtal utan bara en avsiktsförklaring, något som är viktigt att skilja mellan. Det är inget formellt bindande avtal. Det är istället en enklare avsiktsförklaring och ett ramverk för ett eventuellt framtida samarbete eller avtal. Ett ”Memorandum of understanding” innehåller normalt mest allmänna uttalanden om vad man vill att ett slutgiltigt avtal ska innehålla. Enligt talesmannen för utrikesdepartmentet hade frågan om Irans höganrikade uran inte ens diskuterats under förhandlingarna. Bild: Istockphoto.com/köpt bild Esmaeil Bagaei avslöjade samtidigt att frågan om Irans höganrikade uran inte ens hade diskuterats under förhandlingarna. Den frågan skulle istället behandlas och förhandlas om under den 60 dagar långa vapenvila som skulle träda i kraft om parterna kom överens om den s k avsiktsförklaringen. Den slutliga freden skulle nås genom en ”tvåstegsraket”, om man får använda sig av det uttrycket. Tunnor innehållande radioaktivt avfall, som är ett högriskavfall. Bilden är en 3D-iillustration från Istockphoto.com/köpt bild Enligt uppgift förfogar Iran idag över uppskattningsvis 440,9 kg höganrikat uran. Detta uran är anrikat till 60 procents renhet. Enligt det Internationella atomenergiorganet IAEA skulle det uran som finns i Iran teoretiskt sett kunna räcka till att tillverka 10 kärnvapen; detta under förutsättning att uranet anrikas ytterligare till s k vapenklassad nivå, det vill säga 90 procents renhet. Iran förnekade i måndags att något avtal med USA inte alls var nära förestående. Bild: Istockphoto.com/köpt bild På måndagen deklarerade Iran än en gång att något avtal med USA inte alls var nära förestående (imminent) – trots att Iran medgav att parterna hade gjort framsteg i samtalen om ett ramverk som skulle kunna ligga till grund för ett slutligt fredsavtal. Ett fat med höganrikat iranskt uran. Illustration: stock-photo.com/köpt bild Bild på iranskt anrikningsverk för uran. Den statskontrollerade iranska nyhetsbyrån Tasnim News meddelade samtidigt att Iran inte hade accepterat några åtgärder i kärnkraftsfrågan i detta skede av samtalen med USA. De för Donald Trump så viktiga frågorna om uranet, kärnvapnen och även kärnkraften fanns alltså inte ens med i diskussionerna. Den frågan hade skjutits på framtiden. En bild på iranska centrifuger där uranet anrikas. Bilden togs 2019 av det Internationella Atomenergiorganet IAEA i samband med ett besök i Iran. Bild: IAEA Redan i söndags kväll, alltså bara ett dygn efter Donald Trumps utspel, avslöjade en journalist vid den arabiska TV-kanalen Al Jazeera på X att Donald Trump redan hade backat från sina uttalanden från lördagskvällen om ett avtal med Iran. Detta hade Trump gjort sen han hade utsatts för som det hette ”hård intern press”. Donald Trumps utspel var med andra ord inte förankrat hos hans egna förhandlare. Trump gick händelserna i förväg genom att utlova något som inte existerade i sinnevärlden. Detta har lett till försmädliga kommentarer bland iranska diplomater. Irans Moskva-ambassadör Kalim Jalali hånade USA i ett uttalande. Bild: IRNA Idag, tisdag, uppgav Irans ambassadör i Moskva Kazem Jalali för den statskontrollerade iranska nyhetsbyrån IRNA att amerikanska tjänstemän ”inte var samordnade” i samtalen mellan Teheran och Washington: Så här uttryckte han sig: ”De motstridiga ståndpunkter som har intagits av USA:s förhandlingsteam och president Donald Trump visar att amerikanska tjänstemän inte är samordnade med varandra i de pågående indirekta samtalen mellan Teheran och Washington med Pakistan som medlare.” Donald Trump Det var inte svårt att räkna ut att det var Donald Trumps utspel från i lördags och hans egna dementier senare som Jalali syftade på. Donald Trump hade alltså än en gång visat att hans ord inte är att lita på. Och igår, måndag, uttalade sig den vice talmannen i det iranska parlamentet Mahmoud Nabavian i hårda ordalag om vad ett avtal med USA måste innehålla om det ska accepteras av Iran. Så här sa Nabavian: Om Nabavians åsikt också är de iranska förhandlarnas åsikt så står parterna mycket långt ifrån varandra. Man ska heller inte glömma att Trump faktiskt är USA:s överbefälhavare och ytterst ansvarig för kriget i Mellanöstern och därmed också hur ett fredsavtal ska hanteras. En överbefälhavare förväntas inte läcka ut uppgifter till offentligheten som är direkt osanna, i synnerhet inte i slutskedet av en förhandling. Det är både ansvarslöst och kontraproduktivt och visar att USA:s president inte klarar av den tuffa uppgiften att leda sitt land. Man ska inte glömma att Donald Trump faktiskt är USA:s överbefälhavare. Av en sådan kräver man lite mer än vad han har presterat hittills under kriget i Mellanöstern. Donald Trump vände alltså snabbt på en femöring. På söndagseftermidagen uppgav han tvärtemot vad han hade sagt på lördagen att han nu hade uppmanat sina förhandlare att inte hasta fram en överenskommelse med Iran. Han tillade också att den amerikanska blockaden av iranska hamnar i Persiska viken skulle förbli i full kraft tills ett avtal hade nåtts, certifierats och undertecknats.
Och igår, måndag, uttalade sig den vice talmannen i det iranska parlamentet Mahmoud Nabavian i hårda ordalag om vad ett avtal med USA måste innehålla om det ska accepteras av Iran. Så här sa Nabavian: Om Nabavians åsikt också är de iranska förhandlarnas åsikt så står parterna mycket långt ifrån varandra. Man ska heller inte glömma att Trump faktiskt är USA:s överbefälhavare och ytterst ansvarig för kriget i Mellanöstern och därmed också hur ett fredsavtal ska hanteras. En överbefälhavare förväntas inte läcka ut uppgifter till offentligheten som är direkt osanna, i synnerhet inte i slutskedet av en förhandling. Det är både ansvarslöst och kontraproduktivt och visar att USA:s president inte klarar av den tuffa uppgiften att leda sitt land. Man ska inte glömma att Donald Trump faktiskt är USA:s överbefälhavare. Av en sådan kräver man lite mer än vad han har presterat hittills under kriget i Mellanöstern.
Ju längre ett avtal dröjer desto bättre är det för Iran. Då undgår man i bästa fall många av de hårda ingrepp i den iranska politiken (t ex i kärnvapenfrågan) och försvarsväsendet som skulle bli fallet om USA fick igenom sina krav.
Donald Trumps beteende under den gångna helgen kan ge en hint om att han är beredd att acceptera ett avtal med Iran som riskerar att göra USA till krigets store förlorare och Iran till krigets segrare. Det gäller inte minst frågan om Irans höganrikade uran och landets planer på kärnvapentillverkning. Detta har ju hela tiden varit USA:s och Israels huvudmål med anfallskriget mot Iran. Att kärnvapenfrågan inte ens har diskuterats i medlingsförhandlingarna måste ha blivit ett dråpslag för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Bild: Nyhetssajten Axios Donald Trumps märkliga utspel måste ha blivit ett dråpslag för Israel och Benjamin Netanyahu. Israels viktigaste mål med kriget har ju hela tiden varit att för all framtid hindra Iran från att tillverka kärnvapen. Kommer det här kriget att innebära slutet på vänskapen mellan Donald Trump och Benjamin Netanyahu? Om förhandlingarna om Irans uraninnehav skjuts framåt i tiden riskerar frågan att hamna i det osäkra och farliga vatten som ett uppskov i förhandlingarna om uranet och kärnvapnen skulle kunna innebära. En fråga som inte blir löst i det första skedet riskerar att aldrig blir löst. I bästa fall slutar det med en halvmesyr. Tunnor med anrikat uran. Bild: Center for Western Priorities Sen måste man ifrågasätta realismen i USA:s och Israels föresatser att gå in i Iran och handgripligen lägga beslag på tunnorna med höganrikat uran och föra dem ut ur landet. Ett högriskprojekt är bara förnamnet på en sådan insats. Är det överhuvudtaget möjligt att genomföra? Under de tre månader som kriget har pågått har USA inte gjort något enda försök att lägga beslag på de där tunnorna. Amerikanska soldater i solnedgången, kanske på väg att hämta tunnorna med höganrikat uran??? Bild: Istockphoto.com/köpt bild En sådan aktion skulle nämligen kräva att USA:s placerar ut specialutbildade elitförband på iransk mark. Dessa soldater skulle bli lätta byten för det Islamiska Revolutionsgardets armé. Det skulle innebära att många amerikanska soldater skulle riskera att dödas, något som Donald Trump har varit livrädd för ska hända.
