Natten till i morgon, torsdagen den 23 november 2023, ska överenskommelsen mellan Israel och Hamas om ett tillfälligt eldupphör av de brutala striderna i Gaza träda i kraft. Men det är fortfarande för tidigt att säga om ”vapenvilan” kommer att följa tidsplanen eller om det hela skjuts upp. Världen väntar med spänning.

Vapenvilor har en historisk tendens att antingen aldrig bli av eller att bli uppskjutna eller avbrutna. Risken finns att det kan bli så den här gången också – i synnerhet som den israeliska regeringen och ledningen för Hamas totalt saknar respekt för varandra och inte vill något annat än att förgöra varandra.

Förhoppningsvis kan den överenskomna fång- och gisslanutväxlingen mellan Israel och Hamas bli en garant för att eldupphöret verkligen blir av. Enligt överenskommelsen, som både Hamas och Israel har gått med på, betyder ett fyra dagars tillfälligt eldupphör i striderna, enligt planerna fram till och med söndag.

Utväxlingen ska ske så att Israel får ut 50 personer av den gisslan som Hamas har hållit sen den 7 oktober. I gengäld släpper Israel 150 palestinier ur israeliska fängelser. För varje frigiven israelisk gisslan får Hamas tillbaka tre fängslade palestinier. Både bland den israeliska gisslan och bland de palestinska fångarna finns det många kvinnor, ungdomar och till och med barn.

Uppgifter från den israeliska regeringen gör gällande att pausen i striderna kommer att förlängas med en dag för var tionde gisslan som släpps, en slags villkorad fångutväxling alltså. Fullföljer inte Hamas utlämningen av gisslan, ja då gäller inte den tillfälliga ”vapenvilan” längre och krigshandlingarna kommer omedelbart att återupptas.

Enligt avtalet ska dessutom 200 lastbilar med vatten och andra förnödenheter släppas in i Gaza. 200 lastbilar är naturligtvis helt otillräckligt för att täcka de enorma humanitära behov som 44 dagars krig i Gaza har skapat för den hårt prövade civilbefolkningen.

Särskilt skriande är behovet av dricksvatten. Utan vatten och mediciner går det heller inte att bedriva någon  sjukvård värd namnet i Gaza. Å andra sidan finns det inte längre några fungerande sjukhus kvar i Gaza efter Israels brutala bombningar. Ingen vet heller idag vad de utlovade transporterna kommer att innehålla.

I överenskommelsen har Israel också lovat att upphöra med allt spionage via drönare över Gaza under några timmar dagligen medan fångutväxlingen pågår.

Det minst sagt överraskande avtalet om ett tillfälligt eldupphör i kriget är ett resultat av fem veckors hemliga, svåra och nervpåfrestande förhandlingar mellan USA, Egypten, Qatar och Israel. De israeliska säkerhetstjänsterna CIA och Mossad har också deltagit i förhandlingarna medan den andra parten i kriget, Hamas, inte har varit representerad.

Det hävdas att USA helt har styrt förhandlingarna. Enligt källor kunde Bidens administration inte hålla sig utan beskrev överenskommelsen ”som krigets hittills största diplomatiska framgång” innan den ens hade trätt i kraft. Även Qatar har haft en aktiv och konstruktiv roll i arbetet med att nå en uppgörelse om eldupphör.

Vilken part i kriget har då störst nytta av överenskommelsen om tillfälligt eldupphör? Egentligen båda – fast av olika skäl. För Hamas blir det tillfälliga stoppet i striderna en nödvändig andningspaus. De följande dagarna behöver Hamas använda för att omgruppera sina styrkor.

Situationen för Hamas är militärt mycket kritisk eftersom Israel har dödat så många av Hamas´ militära befälhavare och slagit ut så mycket av deras stridsarsenal. Detta har skapat kaos och förvirring som självklart påverkar organisationens fortsatta förmåga att lägga upp strategier och taktiker för det fortsatta kriget, en situation som givetvis gynnar Israel.

De israeliska soldaterna har beslagtagit stora mängder vapen, ammunition och annat krigsmaterial. Här är några bilder:

Israels väpnade styrkor, IDF, behöver använda andningspausen för att hämta in fler underrättelserapporter. IDF bedriver ju ett krig mitt inne i tätbefolkade städer och flyktingläger när man försöker slå ut Hamas militära gren och göra terrororganisationen militärt och politiskt förlamad.

Hittills har mer än 13 000 civila (och även militära) offer skördats i Gaza – och det lär bli fler. Samtidigt har Israel ännu inte lyckats ta sig in i de underjordiska tunnlar där man misstänker att Hamas´ krigare gömmer sig. Hur ska man kunna bedriva ett krig inne i en tunnel utan att själv bli dödad? En tiotusenkronorsfråga.

I det här kriget skulle IDF behöva robotar uppbyggda med Artificiell Intelligens, som ersättning för levande soldater.

Ett annat skäl till att Israel har gått med på överenskommelsen är att regeringen är hårt pressad av sin egen hemmaopinion. Kraven från de anhöriga att så snabbt som möjligt få ut gisslan har varit hårda. Israel har också haft ett hårt internationellt politiskt tryck på sig, framförallt från USA och Europa. Dessutom ser Israel och deras premiärminister Benjamin Netanyahu hur Israel för varje dag förlorar stöd i världsopinionen.

De sympatier som östes över Israel den 7 oktober när 1 200 israeler dödades av Hamas i terrororganisationens första riktiga militära operation inne på israelisk mark och det stöd Israel fick av stora delar av världsopinionen, det stödet har underminerats för varje dag genom den israeliska militärens hänsynslösa dödande i Gaza. Detta vet Netanyahu om och har därför insett att Israel måste visa åtminstone ett uns av förhandlingsvilja och inte bara fortsätta att döda.

Flera timmar innan överenskommelsen mellan Israel och Hamas skulle träda i kraft sa en talesman för IDF i en TV-intervju att den israeliska armén fruktade att Hamas skulle bryta vapenvilan. Själv kommer IDF att iaktta vapenvilan, sa talesmannen, men underströk att det gällde att vara vaksam ”för man hade ju sett förut hur vapenvilor och eldupphör har brutits”.

Detta uttalande visar hur djup misstron mellan de stridande parterna i Gaza är. Och ju mer desperata Hamas blir över de kännbara förluster som de israeliska soldaterna tillfogar Hamas, desto större är risken att Hamas saboterar hela överenskommelsen.

Denna hänger med andra ord på en mycket skör tråd.

Oavsett överenskommelsen kommer kriget i Gaza inte att ta slut. Det finns till och med de bedömare som tror att kriget blir ännu mera blodigt, hänsynslöst och desperat när striderna väl återupptas. Det gäller särskilt för de israeliska trupperna i Gaza, som än så länge har haft ett övertag och som i fortsättningen kommer att utnyttja detta övertag till bristningsgränsen.

Även framöver sker detta till priset av döda män, kvinnor och barn och en total förvandling av Gaza till en oigenkännlig ruinstad.