Miljöpartiets s k svarta vecka har de flesta politiska kommentatorer ägnat många spaltmetrar åt de senaste dagarna. Nu ska även jag bidra med några centimetrar.

Dagens opinionsmätning i Expressen över svenska folkets stöd för partiledarna visar att stödet inte längre finns för MP:s båda språkrör. Åsa Romson har bara stöd av 6 procent av de tillfrågade. Ännu mera påfallande är förtroenderaset för det andra språkröret, Gustav Fridolin. Han stöd idag av blott 15 procent av de svarande, ett jätteras jämfört med tidigare mätningar.

Fridolin har hittills varit en ganska populär politiker hos väljare över hela det politiska fältet. Han har i många år betraktats som svensk politiks underbarn nummer ett men hans och partiets tillkortakommanden de senaste veckorna har fått folk att tänka om. Fridolins uppenbara brist på omdöme känns påtaglig och omskakande.

Det är en politisk fars som spelas upp framför våra ögon i Sverige idag. Det mest farsartade är att det parti som skrivit farsen också sitter i regeringen. Jag har sagt det flera gånger och jag säger det igen:

Stefan Löfven, se till att göra dig av med miljöpartiet så fort du kan, innan du blir utskrattad även av omvärlden!

Även om förtroendet för Stefan Löfven inte har påverkats av dumheterna inom MP så spiller skandalerna ändå över på honom och på regeringen i övrigt. Tilltron till regeringen gröps ur för varje dag som ett antal omdömeslösa miljöpartister sitter kvar. Jag tänker i första hand på Åsa Romson och Gustav Fridolin, partiets båda språkrör.

Däremot finns det andra miljöpartistiska statsråd som absolut inte förtjänar någon kritik, däribland finansmarknadsminister Per Bolund, biståndsminister Isabella Lövin och även kulturminister Alice Bah-Kuhnke. Det finns åtskilliga socialdemokratiska statsråd som har gjort betydligt sämre ifrån sig än dessa tre miljöpartister.

Ändå finns det bara en lösning för Löfven, nämligen att han antingen gör en regeringsombildning och bara sparkar Romson och Fridolin eller att han helt enkelt bestämmer sig för att bilda en socialdemokratisk minoritetsregering utan miljöpartiet.

Inget av alternativen är bra, men betydligt bättre än om dagens absurda situation permanentas. Om de båda språkrören sparkas ur regeringen, så uppstår samtidigt en annan märklig situation. Då måste MP:s kongress om någon månad utse nya språkrör och det har man uppenbarligen inga planer på.

Återstår då alternativet med en socialdemokratisk minoritetsregering under ledning av Stefan Löfven. Den sits Löfven hamnar i då blir inte heller enkel. De borgerliga partierna har förklarat att de tänker regera tillsammans. Å andra sidan har även oppositionen ett ansvar för att Sverige ska kunna regeras. Det vore oanständigt om inte något eller några av de borgerliga partierna kunde stödja socialdemokratiska regeringsförslag.

Att en regering tvingas stödja sig på s k hoppande majoriteter är naturligtvis inte bra. Men det är en bättre situation än dagens, när Löfvens koalitionspartner Miljöpartiet har förlorat både sin heder och sitt stöd hos väljarna. En socialdemokratisk minoritetsregering ger dessutom riksdagen ett större inflytande och det har väl ingen något emot.

Det bästa för miljöpartiet vore att bestämma sig för att lämna regeringen, dra sig tillbaka och under några år gå igenom ett reningsbad. Partiet har på grund av snällhet eller ren omdömeslöshet dragit på sig ett antal farliga löss i partiets maskrosemblem, löss som partiet nu måste skaka av sig.

En terroristforskare sa idag att miljöpartiet har infiltrerats av islamister. Det tycker jag är att ta i. Däremot har personer med en inte alltför övertygande demokratisk läggning sökt sig till miljöpartiet eftersom partiet har varit öppet, inte stått vare sig till vänster eller höger och gjort miljö- och klimatfrågorna till sina stora profilfrågor. Och vem är inte miljövän om det kniper. Samtidigt är partiet starkt invandrarvänligt.

Jag tror inte alls att miljöpartiet vimlar av terrorister, jihadister eller islamister. Däremot har partiets kontroll av vilka som sökt sig till partiet uppenbarligen varit otillräcklig. Varje parti, hur illa det än låter, måste se till att extremistiska eller andra grupper inte tar sig in i partiet och på det sättet tillskansar sig en offentlig plattform. Åsiktsregistrering ska naturligtvis inte bedrivas men lite koll skadar inte.

Så mitt råd till miljöpartiet är: Ligg lågt under några år. Rensa ut eventuella extremister ur era led och kom tillbaka som ett bättre, klokare och mera demokratiskt parti. För ett parti som tar emot extremister och jihadister blir på sikt ett hot mot hela demokratin.